Drama 1

Denna dag var det dags att träffa Gunilla Fihn och ha Drama 1. Dagen skulle handla om Forumspel och vår kommande yrkesroll.

Gunilla [1] började med att berätta om vad forumteater var och vad forumspel innebär.
Forumteater- föreställningen, färdig produkt.
Forumspel- pedagogisk metod.

Innan vi började med att spela en forumteater fick vi föra olika värderingsövningar ex. fick vi ett påstående och fyra olika alternativ, ett i varje hörn i rummet, vi fick ta ställning till påståendet och välja vilket hörn vi ville ställa oss i. Vi fick även göra gestaltningsövningar. Dessa övningar var kopplade till vår kommande yrkesroll och jag tror vi gjorde detta för att komma igång och mjuka upp oss i vårt tänk. Jag tycker det är bra att mjuka upp tankarna innan man börjar med själva uppgiften. Det är något jag tror barn i många situationer behöver ha också. Lite som en uppvärmning som får en att fundera kring ämnet och inte bara kastas rakt in i något.

Hur går då forumteater till?

De olika stegen som fanns i forumteater

När en grupp spelade upp sin forumteater så var vi andra åskådare. Sa vi STOPP så stannades teatern och vi bytte ut en valbar person, inte förtryckaren då denna inte fick bytas ut.

Jag tycker det var en värdefull metod i sin helhet, jag skulle kunna tänka mig att använda den i ett arbetslag. exempelvis för att träna föräldrakontakt och andra situationer. Hur annorlunda de kan bli på grund av ordval, kroppsspråk mm.

__________________________________________________________________

[1] Gunilla Fihn, Workshop Drama 1, Högskolan Borås 12/3-15

Textilmuseét

Den 10/3 var det vår tur att besöka textilmuseét i Borås. Karin som jobbar som museum pedagog tog hand om oss denna dag.

Dagen började med att vi kollade runt i museét och Karin [1] berättade hur hon som museum pedagog tänkte när hon hade barngrupper på besök i museét. Hon ansåg det var viktigt att så mycket som möjligt var på barnens initiativ och intresse, hon brukade börja berätta där barnen befinner sig. Hon brukar även undvika att prata med barnen i grupp och tvinga dem till att lyssna på något som de inte tar in. Detta tyckte jag var väldigt positivt, bättre att ta tillvara på det barnen är intresserade av och gå eventuellt gå in lite djupare på det. På detta sättet får barnen inflytande över besöket. I Läroplanen för förskolan (LPFÖ 98 rev. 2010 s.12) står det att förskolan ska ströva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation.

Barnen får ta och känna på det mesta som finns i museét och skulle det vara något som inte får röras är det i glasmontrar. I mitten av en utställning fanns det ett stort  traktors däck. Karin [2] beskrev de som en naturlig samlingsplats dit barnen återvänder. Barnen kan även träna motorik här, klättra upp och hoppa ner. Det fanns även ett bord där barnen kunde bygga mönster med olika plattor, Karin berättade att bordet är lite för högt för barnen och att dem bett få detta anpassat. Jag skulle absolut kunna tänka mig att besöka textilmuseét med en barngrupp. Det finns mycket att titta på och barnen får upptäcka med flera sinnen samtidigt då de kan känna på sakerna. Utställningarna kan skapa många intressanta diskussioner, textil finns i väldigt mycket, miljö, återvunnet material. Karin beskriver vidare att det är viktigt att låta utforskandet av utställningen ta den tiden det tar, alla måste f ta in det i sin egen takt.

På eftermiddagen fick vi skapa en skadeinsekt av olika textiler. Jag tycker det är intressant hur olika resultaten blev med utgångspunkt att vi hade samma material.

Bilderna till vänster visar mitt hur mitt skapandes olika steg. bilden uppe till höger visar hur olika insekterna blev och bilden nere till höger visar vår inspiration.

Avslutningsvis vill jag lyfta en sak Karin sa "Museum måste anpassas".

_________________________________________________________

[1], [2] Karin Olsson Lindström. Textilmuseét Borås 10/3-15

Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [ny, rev. utg.] (2010) Stockholm: Skolverket

Bild 2

Den 27/2 var det dags för bild 2, vi hade 6 timmar i bildsalen framför oss och denna gång var jag mycket förväntansfull inför dagen.

Förmiddagen gick ut på att vi skulle prova att göra eget papper samt prova att arbeta med papi mache. Mats hade till en början en genomgång, där han visade och förklarade hur man gjorde papper och papi mache. Därefter var det dags för oss studenter att prova oss fram.

Eget papper gör man såhär:  
Du har en balja med vatten som man sedan klipper ner tidningsremsor i. Detta strimlas sedan med hjälp av en stavmixer tills det blir en pappersmassa. När sedan själva pappret ska göras använder man sig av en ram för att få upp pappersmassan. Pappret som jag skapat får sedan torka på tidningspapper. Jag tycker det var spännande att det inte behövs mer material för att skapa eget papper. Det blir en billig och enkel aktivitet med barnen där de får träna olika tekniker i sitt skapande.

        "Förskolan skall sträva efter att varje barn skall utveckla sin förmåga att
          bygga, skapa och konstruera med hjälpa av olika tekniker material och
          redskap”                                                        
                                                                                                   (Lpfö 98, s 10).

De olika stegen när man tillverkar eget papper.

Såhär gör man Papie mache:
För att göra papie mache behöver man strimlat returpapper, vatten, tapetklister och stavmixer. Man mixar sammam materialen ovan till en lagom tjock massa och la därefter massan i ett bommulstyg för att krama ur vätskan som ej behövs. Sprack massan behövdes det mer lin och man gjorde då om samma procedur igen tills man fick en bra massa att arbeta med. Det blev en härlig massa som jag tror barnen i förskolan skulle uppskatta, enkel att göra och väldigt formbar.

De olika stegen när man tillverkar papie mache.

Eftermiddagen skulle vi ägna åt att arbeta med olika sorters lera. Vi fick börja att utforska 3 olika leror som var olika grusiga och hårda. Vi började med att testa hur de kändes när vi gick på dem och därefter fick vi sedan i uppgift av mats att forma dem på olika sätt, tillexempel: Kan du bygga en kort form? Kan du bygga en rund form mm. Vi fick sedan i uppgift att bygga ett torn av formerna vi skapat. Genom att ställa dessa frågor till barnen ger vi dem möjlighet att upptäcka leran utifrån ett matematiskt, språkstimulerande och visualiserande perspektiv. Barnen får skapa relativt fritt och använda sin fantasi då det inte är preciserat vad man ska skapa utan breda definitioner av begrepp.

Vi skapar av de olika keramiklerorna på egentolkade instruktioner av Mats.

 Vi fick även chansen att arbeta med modellera. Med hjälp av leran och dess färger fick vi upptäcka och avbilda olika känslor. Vi fick välja en färg som symboliserade glad, arg och ledsen och sedan skapa något av leran i den färg vi valt symboliserade känslan. 

Vi använde oss även av pastadeg. i grundfärgerna gul, blå, grön och röd fick vi skapa en färgcirkel. Det var svårt med roligt och jag tycker jag lyckades ganska bra. 

Uppe till vänster är det pastadeg, uppe till höger modellera.
Nere till vänster skapade jag känslan arg och nere till höger är min färgcirkel.

Referenser
Läroplan för förskolan LPFÖ 98 [ny, rev. utg.] (2010) Stockholm: Skolverket

Navet 2

Dagens besök på navet hade fokus på fysik, kemi och skapande utifrån estetiska lärprocesser. Anna Gunnarsson [1] menar att det gynnar kunskapsutvecklingen om barn får knyta samman känslor, upplevelser, kunskap, erfarenheter och analys till en helhet. Detta är något jag tar med mig från dagen, att barnen har lättare att lära om de får olika delar som bildar en helhet. 

Anna var en mycket inspirerande pedagog och hon inspirerar mig som blivande förskollärare att lära mig mer om naturvetenskap samt att använd det tillsammans med barnen och lära dem om ämnet. Anna [2] trycker på att det är viktigt att barnen redan i förskolan får kunskap om naturvetenskap samt att det är viktigt att vi pedagoger ar en positiv syn på ämnet så det inspirerar barnen. Hon trycker vidare på att det är viktigt att vi använder de rätta benämningarna och begreppen från början när vi pratar med barnen. Får barnen ett förenklat begrepp så måste de lära om i skolan istället för att få rätt begrepp direkt i förskolan. Genom att använda rätta benämningar och begrepp utvecklar vi barnens ordförråd och även deras språkförmåga. Att använda rätt benämningar tar jag med mig ut i verksamheten, om man tänker till så är det ju helt klart att barnen lär sig rätt från början istället för att skapa en förvirring i skolan när de helt plötsligt heter något annat. 

Workshoppen började med att vi fick två berättelser lästa för oss. Den första handlade om draken Berta som berättade om vad luft är, den andra handlade om Tunda och Triton som berättade om luftmotstånd. Det var två väldigt bra sagor som vävde in ämnet på ett roligt och bra sätt i sagan. I slutet av sagorna fanns det experiment att göra som hörde samman till de sagan handlade om. Det tycker jag är väldigt bra för då kan barnen praktiskt testa de som man har läst om. Efter att Anna hade läst fick vi i grupp diskutera vad vi tyckte var bra respektive dåligt. Vi fick ett antal begrepp att diskutera och tänka till kring.  

Begreppen vi fick att diskutera sagorna kring

Det var väldigt nyttigt att tänka till kring sagorna på detta sättet. Lärandet finns på så många olika sätt som man inte riktigt reflekterar över. Att barnen får det aktuella ämnet i ett sammanhang tycker jag är jätte bra, barnen kan då koppla ihop det med experiment och tidigare erfarenheter för att lättare få en bild av hur det fungerar. 

Efter att vi diskuterat fick vi testa experimenten som fanns i slutet av varje kapitel. Det första experimentet vi gjorde var att skapa ett flygplan som sköts iväg med ett gummiband. Därefter gjorde vi en luftballong av en plastpåse, snöre och en korg där björnarna skulle få flyga. Detta var roligt och jag tror att barnen skulle uppskatta att göra experiment kring de som de har läst om. 

Till vänster flygplanet och till höger luftballongen. 

Vi fick även göra experiment med fissaft vilket är rödkålssaft. För att göra fissaft lägger man färskt rödkål i bitar i frysen över natten och sen häller man på varmt vatten och låter det dra ca 30 minuter. Vi fick ett provrör med bikarbonat där vi hälde i matolja, då bildades det luftbubblor eftersom oljan trycker ner bikarbonaten. Därefter droppade vi i sur fissaft som blev till bubblor med hjälp av trycket från olja. Därefter tog vi i lite citronsyra och väntade med spänning  på vad som skulle hända.

Här ser vi de olika stegen, hur de bildas bubblor och därefter koldioxid som gör att bubblorna flyter upp och ner.

Vi fick även testa att göra fissaft i så många olika färger som möjligt, Vi fick till en början provrör med sura och basiska vätskor i och så fick vi se vad som hände när vi droppade i fissaft.

Det gick att få många olika färger, 10-12 stycken beroende på hur surt-basiskt det blev.

Jag tar absolut med mig dessa experimenten ut i verksamheten. Jag tror barnen kommer tycka det är jätte spännande och finns man som pedagog närvarande och guidar barnen i deras upptäckande tror jag att de kommer gå jätte bra även om de är lite avancerat. Det är bra för barnen att själva få testa och utforska för att på bästa möjliga sätt utveckla och upptäcka ny kunskap. I Läroplanen för förskolan (LPFÖ 98 rev.2010 s.10) beskrivs det att det är viktigt att barnen utvecklar sin förståelse för naturvetenskap i samband med naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.

Låt barnen ställa frågor om de är nyfikna och ställer dem inte frågor så behöver man som pedagog inte förklara så mycket mer. Som Anna [3] sa och som jag tar med mig ut i verksamheten: Görandet är magiskt! 

_________________________________

[1][2][3] Anna Gunnarsson Navet 24/2-15

Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010) Stockholm: Skolverket