AKK

AKK står får Alternativ och kompletterande kommunikation. Det finns två olika former av AKK, TAKK som tar hjälp av tecken och GAKK som tar hjälp av grafiska bilder.

TAKK

På första föreläsningen/Workshoppen berättade Camilla [1] att det är viktigt att som pedagog vara nyfiken och lyhörd när man märker att ett barn har problem med att förstå eller göra sig förstådd språkligt. Hon berättade vidare att flickor oftast har svårt med språkförståelse och att pojkar oftast har svårt med uttal. Detta är något att man som pedagog är medveten om så man kan hjälpa till och upptäcka svårigheter i ett tidigt läge för att hjälpa barnet på bästa sätt. Camilla pratade om att när man ska börja använda tecken som hjälpmedel är det bra att till en början begränsa det till exempelvis en fruktstund i början för att sedan utveckla det. Ofta tror jag att pedagoger som bestämmer sig för att ta tecken som hjälpmedel vill för mycket och att det då blir för svårt för både dem och barnen och man tappar då lätt intresset.

Vi fick mycket konkreta exempel på hjälpmedel man kan använda sig av när man vill använda sig av tecken som stöd. Det finns många bra appar att använda sig av  på en ipad om man har det samt även bra böcker och andra hjälpmedel man kan ta hjälp av. Jag tror att det är viktigt att man som pedagog får tid att testa sig fram och lära sig ordentligt innan man involverar barnen. Jag personligen tycker att det är svårt att lära ut något som jag inte känner mig säker i. Jag tror att det är bra att använda sig av tecken som stöd oavsett om det finns språkliga svårigheter i gruppen eller inte. Det blir tydligt för barnen samt att de får förståelse för att tecken finns som de kan stöta på och ha hjälp av framöver i livet.

      "Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förmåga till och leva sin in i andra                           människors situation samt vilja att hjälpa andra."
                                       
                                                                    Läroplan för förskolan (LPFÖ 98, rev. 2010 s.8)

      "Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar intresse för skriftspråk samt symboler
       och deras kommunikativa funktioner"

                                                                   Läroplan för förskolan (LPFÖ 98, rev.2010 s.10)

Referenser

Läroplan för förskolan LPFÖ 98 [Ny, rev. utg.](2010) Stockholm: Skolverket

Museum Göteborg

Fredagen den 20/2-15 var jag och två klasskompisar i Göteborg för att besöka tre olika museum. Vi började med att besöka Stadsmuseet, därefter Hasselblad center och slutligen Världskulturmuseet. Jag kommer nedan att reflektera över hur man som pedagog skulle kunna ta användning av dessa museum i verksamheten på en förskola.

Stadsmuseet

Här kunde man som besökare följa historien om Göteborg från forntid till nutid. Det fanns även en del i museet som hette barnens museum där barnen fick leka i utställningen, de kunde bland annat köra buss, klättra i höghus, gunga i Eriksbergskranen eller varför inte läsa en bok.

Det var intressant att se de olika delarna av Göteborgs historia och det var possitivt att det var uppdelat i olika avdelningar samt att de satt en lapp när man gick in i en ny tidsepok med information om tiden. Jag vet dock inte hur man skulle kunna använda sig av stadsmuseet med en barngrupp då det inte var så mycket praktiskt att göra samt att mycket var inte i barnens nivå utan då skulle de behövas pallar för att de skulle se och det såg jag tyvärr inga. Jobbar man med till exempel vikingatiden med de större barnen skulle jag kunna tänka mig att göra ett besök och bara kolla på delen om vikingatiden. Jag tror att det blir för mycket för de flesta barnen att ta in hela museet samtidigt som en del barn kanske kan tycka det är roligt och intressant om de har intresset. Jag upplever att museet inte var anpassat till barn men att man som pedagog får vara påläst och förklara för barnen vad det är man ser. Att man väljer att fokuserar på utvalda saker som man sedan på förskolan skulle kunna ta reda på mer om och prata vidare om.

Vikigatiden

Förhistoria, detta skulle nog barnen tycka vara intressant och det ät något man kan spinna vidare på när man är tillbaka på förskolan.

Barnhemmet Vidkärr och Hagabion

1700-talet, på denna avdelning fanns det en del saker barnen kunde göra, känna på olika tyger, leta efter djur i utställningen, klä ut sig, kolla i dasset mm. Jag tror barn tycker det är roligt med lite praktiskt.

Barnens museum, här kunde barnen leka och springa som de ville. Dock var det inte speciellt stort och kändes som det var anpassar för de mindre barnen. 

Hasselblad center

På Hasselblad center skulle det öppna en ny utställning av An My Le den 21/2 så den var inte helt klar men vi fick gå in och kolla på det som var färdigt, var mest småfix kvar.Det var en konsthall som jag kände var aningen stel och inget liv. Jag tror inga barn hade tyckt det var speciellt lockande. Jag hade inte tagit med en barngrupp hit för jag anser att de inte vara en lämplig utställning för barn. Eftersom Hasselbad inte lockade oss så bestämde vi oss för att gå in i Stenahallen och kolla också, där var det en utställning som var anpassad för barn där de kunde vara med och skapa på olika sätt.

Hasselblad center

Stenahallen

Världskulturmuseet

På världskulturmuseet var det också ombyggnad så två utställningar var öppna, Wiphalla som var en mycket liten utställning om en tusen år gammal flagga, det handlade om hur symboler kan stärka identitet. Denna utställningen anser jag inte var mycket att ha, det var inte mycket material och inte lockande varken för mig som pedagog eller om jag hade haft barn med mig. 

Den andra utställningen Maadtoe (Jordlingar) var mer spännande. Här kunde man utforska många olika saker så som människoljud, rymden. Just nu var utställningen inriktad på jordlingar från planeten tellus. En reflektion jag gjorde var att de valt att skriva tellus istället för jorden.Jag tycker det är bra att barnen får bägge benämningarna på vår planet. Denna utställningen kändes levande och det anser jag gör mycket för att de ska väcka barnens nyfikenhet och intresse. Det fanns många saker som de kunde testa praktiskt, det fanns exempelvis spel att spela och ljud att lyssna på. 

Maadtoe - Jrdlingar

På bilden till höger kunde barnen känna hur de olika sakerna kändes, en bra sak för att träna olika sinnen.

Sammanfattning

För att sammanfatta museum besöken i Göteborg anser jag att det är otroligt viktigt att vi pedagoger är mycket pålästa om olika museum, vad de har att erbjuda och på så vis veta vilket museum som skulle kunna passa just vår barngrupp. Att man som pedagog noga tar reda på vad de aktuella utställningarna handlar om samt har ett tydligt syfte med besöket. Till exempel att man kan kunna koppla besöket till ett tema på förskolan eller att besöket blir som en start på ett nytt tema i verksamheten. Läroplanen för förskolan (LPFÖ 98, rev. 2010 s.9) skriver att förskolan skall sträva efter att varje barn känner delaktighet i sin egen kultur samt utvecklar känsla och respekt för andra kulturer. Detta kan barnen få genom att besöka museum och se hur de har varit förr i tiden.

Referenser
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny. rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Bild 1

Bild 1 var en workshop som jag personligen var lite "rädd" för. Det där med att måla och prestera när man får en uppgift tycker jag är jobbigt, mycket för att teckna inte är min starka sida. När jag gick från workshopen hade jag en helt annan känsla. Mats lyckades väcka det positiva och roliga inom bild och jag tyckte workshopen var riktigt rolig och framförallt inspirerande. Att jobba som vi gjorde kommer jag definitivt försöka ta med mig ut i verksamheten. Även det Körling (2010, s.39) skriver om att våga utvärdera sin egen roll som pedagog och verksamhetens innehåll för att inte fastna i gamla traditioner kommer jag ta med mig. Jag anser att det är av stor viktigt, att man som pedagog tänker till över sitt innehåll och inte fastnar i gamla vana aktiviteter, barnen behöver utmaningar och något nytt.

Mats förhållningssätt är också något jag kommer att ta med mig. Vi fick en uppgift och därefter var det upp till oss att lösa den utefter instruktionerna som fanns. Mats la sig inte i och tillrättavisade utan vi fick själva låta kreativiteten flöda och arbeta självständigt. Mats fanns till hand som ett bollplank och hjälpte till när vi behövde det. Mats [1] säger att inget är rätt eller fel i skapande, det är själva processen som är viktig. Detta är något jag själv inte har fått med mig från min barndom och därav tror jag att jag känner som jag gör inför bild. I min kommande yrkesroll vill jag förmedla samma sak som Mats förmedlar till oss studenter för att barnen ska få en positiv känsla och trygghet samt tycka bild och skapande är ett roligt ämne.

Nu till vad vi gjorde på Workshop Bild 1.
Vi fick till en början en teorigenomgång om vad abstrakta och konkreta bilder innebär samt hur statiska och dynamiska bilder ser ut. Mats [2] tog även upp vad en optisk medelpunkt är och vad det innebär. Optisk medelpunkt är en punkt i exempelvis tvn där personer befinner sig. De blir filmade så de ska befinna sig i den optiska medelpunkten för att tittarna ska få en känsla av att det är luft mellan personer som pratar och att de inte pratar med en vägg.

Vi fick sedan en genomgång av mycket olika material som fanns tillgängliga under dagen. många olika sorters papper, pennor och färger, det fanns salt, mjöl, vinäger och mycket mer spännande att få utforska senare under dagen. Jag önskar barnen på förskolan skulle få tillgång till såhär mycket material i sin verksamhet.

Lite av allt de materialet som fanns tillgängligt under dagen.

Efter genomgången av de spännande materialet fick vi börja dagens första uppgift, vi skulle med hjälp av en tittruta hitta en bild som hade kontraster mellan ljust och mörkt, mellan olika färgytor och mellan skiftningar i former. Därefter skulle vi förstora bilden till 15x15cm och återskapa den med hjälp av olika tekniker. Jag gjorde först med hjälp av olika papperstyper, däefter svart-vit-gråskala med blyertspennor och därefter med grafitstift. Jag tycker att genom att få skapa en och samma bild genom att kunna använda många olika metoder och material får kreativiteten och fantasin flöda.

          "Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa
            och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap"
                                                   
                                                               Läroplan för förskolan (LPFÖ 98, rev.2010 s.10)

Olika tekniker för att återskapa ursprungsbilden.

Den bilden vi skapat med hjälp av papper kopierade Mats upp i 12 exemplar som vi sedan kunde skapa mönster med.

Mönster som jag bildade med mina 12 kopior.

Detta är något jag vill ta med mig ut i verksamheten då det var ett väldigt roligt och spännande arbetssätt men det finns begränsningar ute på förskolorna som gör att det kanske inte är möjligt. Det finns oftast inte så mycket material ute på förskolorna och jag skulle tro att det är svårt att kopiera upp 12 färgkopior till varje barn då det blir en stor kostnad i verksamhetens tajta ekonomi. Dock tänker jag att man kanske kan kopiera upp färre kopior till barnen och att de kan få hjälpas åt att skapa mönster och på så sätt träna samarbete.

Efter lunch provade jag många olika papper och material. Blandade färger med mjöl och bikarbonat för att utforska vad som hände. Något jag fastnade för var de flytande akvarellfärgerna. Det blev otroligt effektfullt när man doppade dem på varandra, jag testade att ta på olika material och det var bara fantasin kunde sätta stopp för vår skapande. Jag önskar att barnen på förskolorna kunde få testa massa olika material och färger men tyvärr finns det inte, jag tror tyvärr inte heller kunskapen finns hos pedagogerna om alla dessa olika materialen. Att inget är rätt eller fel och att våga testa var ord Mats förmedlade som  jag bar med min under hela passet.

Uppe till vänster har jag använt mig av kladdkritor, målade först med färg och därefter med svart och drog sedan med en nål för att få fram färgen. De andra tre bilderna har jag använt mig av flytande akvarellfärg och experimenterat vad som händer med olika material. 

Målat med textil och kladdkrita för att sedan se vad som händer när jag lägger på flytande akvarellfärg. 

_______________________________________________

[1] [2] Mats Andersson, Workshop Bild 1, Högskolan borås 16/2-15

Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Körling, Anne-Marie. (2012). Nu ler Vygtskij eleverna, undervisningen och Lgr 11. Johanneshov: TPB

Musik och rytmik 1

Genom att använda musiken som ett verktyg kan vi blivande pedagoger framföra kunskap till barn på ett kreativt, fantasifullt och varierande sätt.

"Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla tankar och erfarenheter i många olika uttrycksformer så som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama."

                                                                       Läroplan för förskolan (Lpfö 98, rev. 2010, s,10)

Musik och rytmik var för mig en mycket inspirerande workshop. När dagen var slut gick jag därifrån med ett leende på läpparna, med ny energi samt med mycket inspiration att ta med mig ut i verksamheten. Vi fick under workshoppen testa många olika aktiviteter så som bland annat röstövningar, lekar, ramsor, sånger samt övningar som innehöll puls och takt. Ferm Thorgersen (2012, s. 71) skriver att strukturell musikalisk kunskap handlar om att ha förståelse för hur musiken är uppbyggd och detta anser jag barnen får träna genom att lyssna och känna de olika pulsar som finns i musiken precis som vi fick göra tillsammans under workshoppen.

Jag fick under workshoppen mycket tankar och ideér om hur jag som blivande förskollärare kan använda mig av musik och rytmik tillsammans med barnen. Jag anser att det är bra att vi studenter praktiskt får testa olika moment och övningar som vi sedan kan ta med oss ut i verksamheten och till vår kommande yrkesroll. Jag personligen lär mig bättre och kommer ihåg lättare om jag får testa det praktiskt och inte bara läsa in ny kunsksap. Lerning by doing som John Dewey sa.

Under Workshoppen fick vi bland annat göra aktiviteter där vi fick berätta våra namn. Dessa är något som jag kommer ta med mig i min ryggsäck, ett perfekt och roligt sätt att lära sig nya namn. Jag tror att det är lättare för barnen att lära och ta till sig på ett lustfullt sätt samt att det blir mer avslappnat. Jag kommer även ta med mig nya sånger och ramsor från dagen, en del var välkända melodier med annan text vilket jag tror barnen uppskattar och tycker är roligt. Holmberg (2012, s.125) beskriver att man kan använda sig av olika typer av arbetsformer i musiken, en av dem är av undersökande karaktär. Med det menas att barnen får utforska och improvisera. Detta tycker jag låter spännande och är något jag tror barnen skulle uppskatta. Detta kan göras med en ny text på en välkänd melodi.

Jag fastnade för rytmikskjalarna, vad mycket roliga och enkla saker man kan göra med dem. Trycka ihop den i händerna för att sedan öppna händerna och låta sjalen växa upp och illustrera en blomma.Avslutningsvis vill jag lyfta lådan som Karin hade skapat för att lägga i maraccases när vi hade spelat färdigt med dem. Ett väldigt enkelt sätt att få et roligt avslut på en aktivitet. Med fantasi och kreativitet kommer man långt!

rytmiksjalar

Gjorde en tårta av rytmiksjalarna, alla fick säga vad de la på för något.

Lådan där maracasen bor.

Det är viktigt att man som pedagog känner sig säker på det man ska göra i barngruppen. Karin [1] pratade om vikten av att ha en planerad samling att luta sig emot. Hon menade då att det är lättare att ta tillvara på barnens sidospår och funderingar för att du vet vart du ska återgå i samlingen efteråt. Karin nämnde vidare att det är av stor vikt att den som håller i samlingen har rätt inställning, pedagogens inställning smittar lätt till barnen och det är då viktigt att vara en inspirationskälla. Hon menar vidare att det är viktigt att alla som deltar ska tycka det är roligt och att ingen ska bli tvingad att delta. Jag har funderat mycket på det som Karin sa och jag tycker det är bra men tyvärr ser man ofta i verksamheten att barn måste vara med och sjunga fast de inte vill. Kanske kan barnet som inte vill sjunga få en annan uppgift, exempelvis spela något instrument eller bara sitta med och ta in det som händer för att vid nästa tillfälle kanske delta.

Jag anser att det är otroligt viktigt med pedagogens inställning. Jag har sett både pedagoger som är inspirerande och tycker det är roligt samt pedagoger som gör de bara för att de måste och inte ler en enda gång och det smittar av sig till barnen. Jag tycker det är viktigt att man inte tvingar barn att göra saker som de inte vill och inte känner sig bekväma med. Vi hade på workshopen diskussionen om vikten av varierade samlingar och det är naturligtvis viktigt att som pedagog kunna läsa av barnen för att se när de är på väg att tappa fokus så något nytt kan hända. Att lära sig att se detta tror jag är något man som pedagog tränar upp i takt med att man får erfarenhet. 

Under passets gång funderade jag mycket vad musik och rytmik kan användas till och det var också något vi i gruppen diskuterade. Vi kom fram till att ämnet kan leda till många lärmoment. Det kan exempelvis utveckla barns förmåga att följa instruktioner, språk kunskaper, matematiska kunskaper, motorik både grov och fin, rumsuppfattning, samarbete, koordination, gruppkänsla och mycket mera.

Jag tycker det är viktigt att som pedagog våga testa och inte vara rädd för att misslyckas. Det visar ju även barnen att det inte alltid är lätt från början och att de är okej att göra fel. LPFÖ 98 (rev.2010 s. 8) skriver att förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta hänsyn och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Detta kan verkligen tränas inom musiken, kanske kan ett barn spela ett instrument och ett annat inte, de kan då hjälpas åt för att lyckas.

__________________________________________________________

[1] Karin Lindahl, Workshop Musik och Rytmik 1. Högskolan Borås 10/2-15

Referenser

Ferm Thorgensen, Cecilia (2012). Musikdidaktiskt arbete med förskolebarn. I Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur ss.69-84

Holberg, Ylva (2012). Musikstunden - sång, spel och rörelse. I Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). 1. utg. stockholm: Natur & kultur ss.123-137

Läroplan för förskolan Lpfö 98 [Ny, rev. utg.] (2010) Stockolm: Skolverket

Välkomna hit!

Mitt namn är Elin Fröman och jag läser till förskollärare vid Högskolan i Borås. Jag är inne på termin 6/7 och läser nu kursen Didaktik, estetiska lärprocesser och barns meningsskapande i språk, kommunikation och matematik.

Vi har under denna kursen fått i uppgift att skapa en digital portfolio där vi ska samla våra pedagogiska tankar och didaktiska reflektioner kring kursens innehåll. På denna blogg kommer således mina egna funderingar, tankar, erfarenheter och reflektioner kring kursens innehåll att hamna.

Ämnen som kommer att beröras i kursen är musik, bild, drama, textil, matematik och svenska. Det ska bli spännande och nyttigt att ha denna blogg och på så sätt ventilera sina tankar och reflektioner ordentligt.