"Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla tankar och erfarenheter i många olika uttrycksformer så som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama."Läroplan för förskolan (Lpfö 98, rev. 2010, s,10)
Musik och rytmik var för mig en mycket inspirerande workshop. När dagen var slut gick jag därifrån med ett leende på läpparna, med ny energi samt med mycket inspiration att ta med mig ut i verksamheten. Vi fick under workshoppen testa många olika aktiviteter så som bland annat röstövningar, lekar, ramsor, sånger samt övningar som innehöll puls och takt. Ferm Thorgersen (2012, s. 71) skriver att strukturell musikalisk kunskap handlar om att ha förståelse för hur musiken är uppbyggd och detta anser jag barnen får träna genom att lyssna och känna de olika pulsar som finns i musiken precis som vi fick göra tillsammans under workshoppen.
Jag fick under workshoppen mycket tankar och ideér om hur jag som blivande förskollärare kan använda mig av musik och rytmik tillsammans med barnen. Jag anser att det är bra att vi studenter praktiskt får testa olika moment och övningar som vi sedan kan ta med oss ut i verksamheten och till vår kommande yrkesroll. Jag personligen lär mig bättre och kommer ihåg lättare om jag får testa det praktiskt och inte bara läsa in ny kunsksap. Lerning by doing som John Dewey sa.
Under Workshoppen fick vi bland annat göra aktiviteter där vi fick berätta våra namn. Dessa är något som jag kommer ta med mig i min ryggsäck, ett perfekt och roligt sätt att lära sig nya namn. Jag tror att det är lättare för barnen att lära och ta till sig på ett lustfullt sätt samt att det blir mer avslappnat. Jag kommer även ta med mig nya sånger och ramsor från dagen, en del var välkända melodier med annan text vilket jag tror barnen uppskattar och tycker är roligt. Holmberg (2012, s.125) beskriver att man kan använda sig av olika typer av arbetsformer i musiken, en av dem är av undersökande karaktär. Med det menas att barnen får utforska och improvisera. Detta tycker jag låter spännande och är något jag tror barnen skulle uppskatta. Detta kan göras med en ny text på en välkänd melodi.
Jag fastnade för rytmikskjalarna, vad mycket roliga och enkla saker man kan göra med dem. Trycka ihop den i händerna för att sedan öppna händerna och låta sjalen växa upp och illustrera en blomma.Avslutningsvis vill jag lyfta lådan som Karin hade skapat för att lägga i maraccases när vi hade spelat färdigt med dem. Ett väldigt enkelt sätt att få et roligt avslut på en aktivitet. Med fantasi och kreativitet kommer man långt!
 |
| rytmiksjalar |
 |
| Gjorde en tårta av rytmiksjalarna, alla fick säga vad de la på för något. |
 |
| Lådan där maracasen bor. |
Det är viktigt att man som pedagog känner sig säker på det man ska göra i barngruppen. Karin [1] pratade om vikten av att ha en planerad samling att luta sig emot. Hon menade då att det är lättare att ta tillvara på barnens sidospår och funderingar för att du vet vart du ska återgå i samlingen efteråt. Karin nämnde vidare att det är av stor vikt att den som håller i samlingen har rätt inställning, pedagogens inställning smittar lätt till barnen och det är då viktigt att vara en inspirationskälla. Hon menar vidare att det är viktigt att alla som deltar ska tycka det är roligt och att ingen ska bli tvingad att delta. Jag har funderat mycket på det som Karin sa och jag tycker det är bra men tyvärr ser man ofta i verksamheten att barn måste vara med och sjunga fast de inte vill. Kanske kan barnet som inte vill sjunga få en annan uppgift, exempelvis spela något instrument eller bara sitta med och ta in det som händer för att vid nästa tillfälle kanske delta.
Jag anser att det är otroligt viktigt med pedagogens inställning. Jag har sett både pedagoger som är inspirerande och tycker det är roligt samt pedagoger som gör de bara för att de måste och inte ler en enda gång och det smittar av sig till barnen. Jag tycker det är viktigt att man inte tvingar barn att göra saker som de inte vill och inte känner sig bekväma med. Vi hade på workshopen diskussionen om vikten av varierade samlingar och det är naturligtvis viktigt att som pedagog kunna läsa av barnen för att se när de är på väg att tappa fokus så något nytt kan hända. Att lära sig att se detta tror jag är något man som pedagog tränar upp i takt med att man får erfarenhet.
Under passets gång funderade jag mycket vad musik och rytmik kan användas till och det var också något vi i gruppen diskuterade. Vi kom fram till att ämnet kan leda till många lärmoment. Det kan exempelvis utveckla barns förmåga att följa instruktioner, språk kunskaper, matematiska kunskaper, motorik både grov och fin, rumsuppfattning, samarbete, koordination, gruppkänsla och mycket mera.
Jag tycker det är viktigt att som pedagog våga testa och inte vara rädd för att misslyckas. Det visar ju även barnen att det inte alltid är lätt från början och att de är okej att göra fel. LPFÖ 98 (rev.2010 s. 8) skriver att förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta hänsyn och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Detta kan verkligen tränas inom musiken, kanske kan ett barn spela ett instrument och ett annat inte, de kan då hjälpas åt för att lyckas.
__________________________________________________________
[1] Karin Lindahl, Workshop Musik och Rytmik 1. Högskolan Borås 10/2-15
Referenser
Ferm Thorgensen, Cecilia (2012). Musikdidaktiskt arbete med förskolebarn. I Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur ss.69-84
Holberg, Ylva (2012). Musikstunden - sång, spel och rörelse. I Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). 1. utg. stockholm: Natur & kultur ss.123-137
Läroplan för förskolan Lpfö 98 [Ny, rev. utg.] (2010) Stockolm: Skolverket
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar