onsdag 3 juni 2015

Kursmål

Här kommer bloggens sista inlägg. Kursen Didaktik, estetiska lärprocesser och barns meningsskapande i språk, kommunikation och matematik är snart slut och därmed även termin sex. Jag har genom kursen fått nya erfarenheter och kunskaper både om estetiska lärprocesser men även om mig själv som blivande pedagog. Bloggen har varit ett bra sätt att reflektera över kursens inslag och den nya kunskap jag fått.

Avslutningsvis vill jag lyfta de kursmålen som har berörts under terminens gång och som jag också har behandlat här i bloggen.

Efter genomgången kurs skall studenten på fördjupad nivå kunna:

*redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga matematiska och estetiska lärprocesser.

*förhålla sig kritiskt till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser.

*redogöra för och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål (L1) än svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenska som i sitt modersmål.

*redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter.

*självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden.

*utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande.

*tillämpa, motivera och kritiskt granska användandet av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling.

*kritiskt granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för den kommande yrkesrollen.

*skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet.

* kommunicera kursens innehåll med barn och yrkesverksamma.

Tack för mig! /Elin




måndag 1 juni 2015

Språkstimulerande arbetssätt

I början på kursen fick vi träffa Ann-katrik Svensson som föreläste om metoder för språkstimulerande arbetssätt i förskolan. Hon gick in på två metoder för läsning, Analytisk metod - helordsmodellen och Syntetisk metod - ljudningsmodellen

Syntetisk metod - Ljudningsmodellen
Ann-Katrin[1] berättade även om ljudningsmetoden på sin föreläsning.  ljusningsmodellen är en vetenskapligt beprövad metod som går ut på att barnen får använda sin fonologiska medvetenhet. Fonologisk medvetenhet innebär att barnen lär sig om bokstävernas ljud. Detta kan man arbete mycket med genom rim och ramsor då barnen blir medvetna om de olika språkljuden kopplade till varandra.

Lindö (2009, ss.38-39) beskriver ljudningsmodellen som en metod där man går från delarna till helheten. Barnen utgår från varje stavelses ljud och bildar därefter ett ord.

Det är viktigit att som pedagog vara medveten om att det finns olika metoder för att lära sig, barnen är individer vilket innebär att de också lär olika. Läroplanen för förskolan (LPFÖ 98, rev.2010 s.5) redogör för att förskolans verksamhet ska anpassad efter varje enskilt barn

Analytisk metod - Helordmodellen
Ann- Katrin beskrev detta som en modell som går att använda till mycket små barn. Hon förklarar metoden med att pedagoger presenterar bilder av hela ord för barnen och genom detta lär sig barnen känns igen ordbilden av olika ord. Det är viktigt att pedagogen eller annan vuxen använder sig av genemer det vill säga små bokstäver och inte versaler det vill säga stora bokstäver. Detta för att det ska bli varierande former på orden och inte bara varierande längd.

Lindö (2009 ss.38-39) beskriver helordsmodellen som att man börjar lära ut helheten för att sedan gå över till att lära ut delarna. Alltså får barnen först ett ord och därefter lär de enstaka bokstäver och ljud.  

Exempel på ordbilder som barn kan bilda

Jag har på många förskolor jag vart sett att pedagogerna sätter upp ord med tillhörande bilder på väggarna, dock använder de sig av versaler och därmed blir det inte tydliga ordbilder för barnen. Jag tror inte pedagoger är medvetna om att det bokstäverna ska vara gemener för att barnen ska kunna skapa sig ordbilder som de sedan kommer ihåg.


[1] Ann-Katrin Svensson, Metoder och teorier för språkutvecklande arbetssätt, 20/1-15, Högskolan Borås

Referenser
Lindö, Rigmor (2009). Det tidiga språkbadet. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Läroplan för förskolan LPFÖ 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm : Skolverket






Tras

Tras - tidig registrering av språkutveckling. Tras fokuserar på kommunikation ur en vid synvinkel och är ett observationsmaterial men kan använda sig av i förskolan. Det handlar om samspel, språkförståelse, ordförråd samt uttal. Tras ses som ett systematiskt sätt att observera alla barn ur samma perspektiv, det används som planeringsunderlag för att verksamheten skall motsvara barnens behov.

Jag ser både fördelar och nackdelar med att använda sig av Tras. Det vill till att man som pedagog använder sig av det på rätt sätt så det inte blir ett bedömningsmaterial av barn. det kan även vara svårt vid mycket personalbyte då man som pedagog behöver ha sett barnet under en tid för att veta vad barnet kan och inte.

Det positiva som kan vara om man som pedagog använder materialet på rätt sätt är att det utvärderar verksmheten, pedagoger får en tankeställare om hur de arbetar, det är konkret och kan bidra till att pedagoger kan fångar upp barn i tidigt skede vid svårigheter.

VFU- uppföljning

Den 26/5 var det dags för VFU uppföljning. Alla skulle ställa ut sitt didaktiska material och berätta om detta. Det var en givande dag med många nya tankar och ideer som jag kommer ta med mig ut i verksamheten och till min kommande yrkesroll som förskollärare. Det var roligt att få ta del av klasskamraters didaktiska material, få inspiration och diskutera med varandra. 

Inspiration av klasskamraters didaktiska material.

Inspiration av klasskamraters didaktiska material

Inspiration av klasskamraters didaktiska material

Inspiration av klasskamraters didaktiska material

Min utställning av mitt didaktiska material

Museum i Borås

Då var det dags för att besöka Borås konstmuseum och ett valbart museum i Borås. Jag och två studiekamrater valde att besöka Barnens kulturrum "KNACKA PÅ!" som ligger i anslutning till Borås stadsbibliotek och är en mötesplats för föräldrar och små barn. Lokalerna är utformade med inspiration från Anna-Clara Tidholms bok Knacka på! Det finns läsrum, målarverkstad, kök och ett större aktivitetsrum, alla rummen är inspirerade av de olika rummen i boken med olika färg på dörrarna. Det finns flera olika planerade aktiviteter som leds av pedagoger som finns på plats. Tanken är att besökarna ska ha stort inflytande och delaktighet i verksamheten som bedrivs i knacka på. Jag tycker det var mysiga och inbjudande lokaler som lockar till lek och fantasi. Lokalerna skapar delaktighet och tillhörighet, det finns något som passar alla. Jag skulle definitivt kunna tänka mig att besöka knacka på med en barngrupp. Det var varierande miljöer och det fanns även planerade aktiviteter att delta i efter gruppens önskemål.


Entrén till kacka på, där fanns även boken att läsa som inledning på besöket.
miljöerna inspirerade från boken.





Borås konstmuseum kändes till en början stelt och bart. Min första tanke var att jag inte skulle besöka museet med en barngrupp, bland de första vi mötte var en hand som visade att man inte fick röra någonting. När vi frågade en som arbetade på museet om de har aktiviteter för barngrupper berättade hon att de hade en verkstad där de tog emot barngrupper  för att skapa. Hn berättade att de även tog emot barngrupper på museet övervåning och att de där brukade börja med att läsa en saga och sedan fick barnen uppgift att leta efter olika färger på målningarna i utställningen. Att ge barnen praktiska uppgifter om färglära tyckte jag var en rolig aktivitet att göra med barnen på museet. 




Verkstaden där de tog emot barngrupper

Övervåningen där barnen fick uppgifter om färglära

Fältdag 4-5, utvärdering didaktiskt material

Fältdagar 4-5 kom och det var dags att utvärdera mitt didaktiska material, både tillsammans med barnen, min handledare och enskilt.

När jag var på mina två sista fältdagar samtalade jag med barnen om mitt didaktiska materialet jag hade med mig till dem, samt även det egentillverkade spelet som barnen skapade. Barnen berättade med glädje att de hade spelat sina memoryn hemma tillsammans med mamma, pappa och syskon. Under dessa fältdagar skulle flickorna i klassen ha kompissamtal då det varit endel trassel och bråk dem emellan. Min handledare valde då att använda sig av bilderna från mitt memory som grund i samtalet. Hon la bilderna upp och ner i mitten, därefter fick flickorna i tur och ordning dra ett kort, berätta vad bilden gestaltade för känsla och därefter berätta när hon känner/kännt sig sådan i skolan. Jag tycker att detta var ett bra sätt att ha kompissamtal, barnen behövde inte sätta ord på känslorna utan kunde berätta utifrån känslan på kortet. Jag testade sedan att ha ett liknande kompissamtal med pojkarna i klassen. Jag tror det är lättare att prata om en känsla som de blir tilldelad än att benämna känslan och berätta om det.

Kupferberg (2013, s.46) redogör för den sociokulturella skolan som anser att lärande alltid börjar genom förebilder. Vidare beskrivs att varierande verksamhet med olika typer av inslag är viktigt för att det ska bli en så lärorik miljö som möjligt. Detta har jag försökt tänka på i mitt didaktiska material, att barnen ska få jobba med känslor på flera olika sätt. Barnen har diskuterat, gestaltat, spelat och skapat i arbetet med känslor.


Lärdomar och kursens innehåll
Jag har lagt stort fokus på värdegrunden i mitt didaktiska material. Vi har samtalat mycket kring känslor, när, hur och varför man kan känna olika känslor samt att personer kan tycka olika. Fokus har också legat på att alla barn ska komma till tals och våga prata samt att barnen ska kunna tänka sig in i varandras känslor och situationer och då hjälpa och stötta varandra om problem uppstår. Kopplat till kursen har jag tänkt på skapande genom att vi tillverkade spel. Drama genom att barnen fick chansen att dramatisera känslorna samt språk genom att vi satte ord på känslorna och har diskuterat mycket med varandra. Några av barnen fick även chansen att använda datorn när de skrev Astrid Lindgren karaktärernas känslor.

Mitt mål var att barnen skulle väcka medvetenhet kring de olika känslorna som kan uppstå samt att de skulle diskutera och reflektera kring detta. Ett annat mål var även att barnen skulle få en förståelse för att man kan skapa mycket själv och inte behöva köpa allt färdigt. Det första memorty med känslor gav barnen en grund att utgå från och sedan diskutrera vidare kring. När barnen sedan fick gjorde ett eget memory fick de skapa något själva som de annars brukar köpa färdigt.  Barnen kände sig väldigt stolta när de kunde visa upp det färdiga resultatet. Jag tillsammans med barnen och min handledare har haft många bra diskussioner kring ämnet och de har visat att de har förståelse för de olika känslorna samt att de har en förståelse för att förr i tiden skapade barnen leksaker och spel själva på ett annat sätt än vad vi gör i dagens samhälle.

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (lrg, 2011s.12) skriver att skolans mål är att varje elev respekterar andra människors egenvärde samt att eleverna tar avstånd från att människor utsätts för förtyck och kränkande behandling. Eleverna ska medverka till att hjälpa andra människor. Lgr 11 skriver även att alla som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor. Dessa mål från läroplanen anser jag att jag kan koppla till mitt didaktiska material, det är något som vi har diskuterat mycket och barnen visar kunskaper inom området.

Lgr 11 (2011, s.13) skriver att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda sig av det svenska språket i tal och skrift. Detta har vi tränat på genom diskussioner och även genom att vi läst och skrivit känslorna. Lgr 11 (2011, s.13) tar även upp att eleverna ska kunna utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känns tillit till sin egen förmåga

Referenser

Amhan, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel& Leijon (red.) (2013) Medierat lärande och pedagogisk mångfald. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fridshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket