Fältdagar 4-5 kom och det var dags att utvärdera mitt didaktiska material, både tillsammans med barnen, min handledare och enskilt.
När jag var på mina två sista fältdagar samtalade jag med
barnen om mitt didaktiska materialet jag hade med mig till dem, samt även det
egentillverkade spelet som barnen skapade. Barnen berättade med glädje att de hade
spelat sina memoryn hemma tillsammans med mamma, pappa och syskon. Under dessa
fältdagar skulle flickorna i klassen ha kompissamtal då det varit endel trassel
och bråk dem emellan. Min handledare valde då att använda sig av bilderna från
mitt memory som grund i samtalet. Hon la bilderna upp och ner i mitten,
därefter fick flickorna i tur och ordning dra ett kort, berätta vad bilden
gestaltade för känsla och därefter berätta när hon känner/kännt sig sådan i
skolan. Jag tycker att detta var ett bra sätt att ha kompissamtal, barnen
behövde inte sätta ord på känslorna utan kunde berätta utifrån känslan på
kortet. Jag testade sedan att ha ett liknande kompissamtal med pojkarna i
klassen. Jag tror det är lättare att prata om en känsla som de blir tilldelad
än att benämna känslan och berätta om det.
Kupferberg (2013, s.46) redogör för den sociokulturella
skolan som anser att lärande alltid börjar genom förebilder. Vidare beskrivs
att varierande verksamhet med olika typer av inslag är viktigt för att det ska
bli en så lärorik miljö som möjligt. Detta har jag försökt tänka på i mitt
didaktiska material, att barnen ska få jobba med känslor på flera olika sätt.
Barnen har diskuterat, gestaltat, spelat och skapat i arbetet med känslor.
Lärdomar och kursens
innehåll
Jag har lagt stort fokus på värdegrunden i mitt didaktiska
material. Vi har samtalat mycket kring känslor, när, hur och varför man kan
känna olika känslor samt att personer kan tycka olika. Fokus har också legat på
att alla barn ska komma till tals och våga prata samt att barnen ska kunna
tänka sig in i varandras känslor och situationer och då hjälpa och stötta varandra
om problem uppstår. Kopplat till kursen har jag tänkt på skapande genom att vi
tillverkade spel. Drama genom att barnen fick chansen att dramatisera känslorna
samt språk genom att vi satte ord på känslorna och har diskuterat mycket med
varandra. Några av barnen fick även chansen att använda datorn när de skrev
Astrid Lindgren karaktärernas känslor.
Mitt mål var att barnen skulle väcka medvetenhet kring de
olika känslorna som kan uppstå samt att de skulle diskutera och reflektera
kring detta. Ett annat mål var även att barnen skulle få en förståelse för att
man kan skapa mycket själv och inte behöva köpa allt färdigt. Det första
memorty med känslor gav barnen en grund att utgå från och sedan diskutrera
vidare kring. När barnen sedan fick gjorde ett eget memory fick de skapa något
själva som de annars brukar köpa färdigt.
Barnen kände sig väldigt stolta när de kunde visa upp det färdiga
resultatet. Jag tillsammans med barnen och min handledare har haft många bra
diskussioner kring ämnet och de har visat att de har förståelse för de olika
känslorna samt att de har en förståelse för att förr i tiden skapade barnen
leksaker och spel själva på ett annat sätt än vad vi gör i dagens samhälle.
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
(lrg, 2011s.12) skriver att skolans mål är att varje elev respekterar andra
människors egenvärde samt att eleverna tar avstånd från att människor utsätts
för förtyck och kränkande behandling. Eleverna ska medverka till att hjälpa
andra människor. Lgr 11 skriver även att alla som arbetar i skolan ska medverka
till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för
människor. Dessa mål från läroplanen anser jag att jag kan koppla till mitt
didaktiska material, det är något som vi har diskuterat mycket och barnen visar
kunskaper inom området.
Lgr 11 (2011, s.13) skriver att skolan ska ansvara för att
varje elev efter genomgången grundskola kan använda sig av det svenska språket
i tal och skrift. Detta har vi tränat på genom diskussioner och även genom att
vi läst och skrivit känslorna. Lgr 11 (2011, s.13) tar även upp att eleverna
ska kunna utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och
känns tillit till sin egen förmåga
Referenser
Amhan, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel& Leijon (red.) (2013) Medierat lärande och pedagogisk mångfald. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fridshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket
Referenser
Amhan, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel& Leijon (red.) (2013) Medierat lärande och pedagogisk mångfald. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fridshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar