Språkstimulerande arbetssätt

I början på kursen fick vi träffa Ann-katrik Svensson som föreläste om metoder för språkstimulerande arbetssätt i förskolan. Hon gick in på två metoder för läsning, Analytisk metod - helordsmodellen och Syntetisk metod - ljudningsmodellen

Syntetisk metod - Ljudningsmodellen

Ann-Katrin[1] berättade även om ljudningsmetoden på sin föreläsning.  ljusningsmodellen är en vetenskapligt beprövad metod som går ut på att barnen får använda sin fonologiska medvetenhet. Fonologisk medvetenhet innebär att barnen lär sig om bokstävernas ljud. Detta kan man arbete mycket med genom rim och ramsor då barnen blir medvetna om de olika språkljuden kopplade till varandra.

Lindö (2009, ss.38-39) beskriver ljudningsmodellen som en metod där man går från delarna till helheten. Barnen utgår från varje stavelses ljud och bildar därefter ett ord.

Det är viktigit att som pedagog vara medveten om att det finns olika metoder för att lära sig, barnen är individer vilket innebär att de också lär olika. Läroplanen för förskolan (LPFÖ 98, rev.2010 s.5) redogör för att förskolans verksamhet ska anpassad efter varje enskilt barn

Analytisk metod - Helordmodellen

Ann- Katrin beskrev detta som en modell som går att använda till mycket små barn. Hon förklarar metoden med att pedagoger presenterar bilder av hela ord för barnen och genom detta lär sig barnen känns igen ordbilden av olika ord. Det är viktigt att pedagogen eller annan vuxen använder sig av genemer det vill säga små bokstäver och inte versaler det vill säga stora bokstäver. Detta för att det ska bli varierande former på orden och inte bara varierande längd.

Lindö (2009 ss.38-39) beskriver helordsmodellen som att man börjar lära ut helheten för att sedan gå över till att lära ut delarna. Alltså får barnen först ett ord och därefter lär de enstaka bokstäver och ljud.  

Exempel på ordbilder som barn kan bilda

Jag har på många förskolor jag vart sett att pedagogerna sätter upp ord med tillhörande bilder på väggarna, dock använder de sig av versaler och därmed blir det inte tydliga ordbilder för barnen. Jag tror inte pedagoger är medvetna om att det bokstäverna ska vara gemener för att barnen ska kunna skapa sig ordbilder som de sedan kommer ihåg.

---

[1] Ann-Katrin Svensson, Metoder och teorier för språkutvecklande arbetssätt, 20/1-15, Högskolan Borås

Referenser

Lindö, Rigmor (2009). Det tidiga språkbadet. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Läroplan för förskolan LPFÖ 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm : Skolverket