VFU V.3

Veckorna gick fort och under vecka tre hade jag kommit in i verksamhetens rutiner ordentligt och även lärt känna barnen ordentligt.

Barnen fastade i spekulationen hur barnen gjorde förr, jag tog då tillfället i akt att fråga hur barnen trodde papper såg ut förr. Barnen blev genast intresserade och som en fritidsaktivitet på barnens lediga fredag testade vi att skapa eget gammaldags papper. När pappret torkat plockade jag fram tusch för att måla med, en flicka frågade då om de hade sådana pennor förr i tiden. Jag berättade att de skrev med bläck förr i tiden och frågade om de ville testa det. Flickan och de andra barnen blev nyfikna och dagen efter hade jag inhandlat bläck och fjäder så barnen fick testa att skria som de gjorde förr på sitt gammaldags papper. Det var roligt att kunna ta tillvara på barnens intresse och skapa gammaldags papper samt att de fick testa att skriva med bläck och fjäder. 

Förberedelser

Mixa tidningspapper till pappersmassa och sedan ta upp för att skapa papper

Färgat papper, först blå och sedan lila genom att lägga till rött

Måla med fjädrar och bläck

        " Elever kan använda och ta del av många olika uttrycksformer så som språk, bild,

          musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud."

                                                                                                                 (Lgr 2011, s.13)

Denna veckan hade vi även mattematik utomhus. Barnen arbetade med siffror samt addition. Min handledare hade kort med siffror som dem först diskuterade, därefter lade hon ut korten på marken, därefter fick barnen olika uppgifter. tillexempel, ställ dig på en nia, ställ dig på vad 2+ 5 blir. Det var ett roligt pass med matte och barnen deltog med glädje, även dem som inte visat stort intresse för mattematik innan. Jag tror inte barnen riktigt tänkte på att dem hade mattematik eftersom vi inte var i klassrummet. 

Till vänster diskuterar barnen siffror och till höger får de uppgifter

Utomhusmatematik

Denna matematik uppgift avslutades inne genom att barnen fick ett papper med en bild av en strand med olika saker på. Barnen skulle sedan räkna de olika föremålen och sedan skriva antalet nedanför bilden där det finns bilder på de olika föremålen som återfinns på bilden. Min handledare kopplade detta till deras tema genom att säga att det var stranden på kurrekurreduttön. Barnen fick här träna på att jämföra föremål samt träna på räkneordens ordning, antalsprincipen och siffror. Sterner och Johansson (2006, s.75) redogör för Gelman och Gellistels antalsprincipen, även kallas kardinaltalsprincipen. Denna princip innebär att barnen får en förmåga att kunna benämna det slutgiltiga antalet när de räknat visst antal föremål. Detta får barnen träna genom att först jämföra föremålen och därefter räkna och slutligen benämna hur många föremål det fanns av samma sort. Sterner och Johansson (2006, s.77) beskriver även hur barnen använder räkneorden vid uppräkning. Det innebär att barnen kopplar samman räkneorden till föremål, detta får barnen träna på genom att koppla föremålen till räkneord.

Referenser

Sterner & Johansson (2006). Räkneord, uppräkning och taluppfattning. I Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran (2006). Små barns matematik: erfarenheter från ett pilotprojekt med barn 1-5 år och deras lärare. 1. uppl. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet

VFU V.2

Vecka två på praktiken började med att musikskolan var på besök. Det var två personer som spelade fiol. Barnen fick i uppgift att måla vad de kände när de spelade fiol. Efter att barnen hade målat så satte sig alla i en ring och det var dags att spela till målningarna. Ett barn i taget pekade på olika ställen på sin målning och pedagogerna från musikskolan spelade vad de tänkte på när de såg motivet. Det var uppskattat va barnen och jag anser att det var en kul grej att först måla efter musik för att sedan vända på det och spela efter målningen.

Pedagogerna från musikskolan som spelar fiol.

Barnen målar vad de känner när de lyssnar på fiolmusiken.

Pedagogerna spelar fiol till målningarna

         "Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin
          förmåga att förmedla upplevelser tankar och erfarenheter i många uttrycksformer
          som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama"

                                                                                                 ( LPFÖ 98 rev. 2010 s.10)

Planeringen av utvecklingen av mitt didaktiska material påbörjades ordentligt. Jag bestämde att jag ville knyta även det egentillverkade memoryt till temat Astrid Lindgren. Jag letade bilder på internet och skrev ut flera olika karaktärer från olika berättelser. Jag la de olika karaktärerna från samma berättelse i ett kuvert för att underlätta skapandet av spelet. Som start på tillverkandet började vi med en tillbakablick på de olika berättelserna som barnen arbetat med, vilka karaktärer som finns med i vilken berättelse. Detta för att väcka barnens tankar in på Astrid Lindgren igen. Barnen fick sedan sju olika kuvert, ett kuvert för varje berättelse. Barnen fick i uppgift att välja två bilder ut varje kuvert som de ansåg representerade berättelsen. Dessa två bilder bildade sedan ett par.

Barnen väljer två karaktärer från varje berättelse som ska vilda ett par,

När barnen hade valt bilder började själva skapandet av det egna memoryt. Barnen fick lappar att klistra upp bilderna på och när det var färdigt laminerades korten, detta för att deras spel skulle bli så hållbart som möjligt. Barnen fick även här fundera på vilken känsla de olika karaktärerna gestaltade. Som avslutning på tillverkandet gjorde barnen egna kuvert för att förvara spelen i. Avslutningen på aktiviteten blev givetvis att testspela sitt egentillverkade memory. Barnen spelade med glädje och var nöjda över resultatet.

Barnen skapar sin spelkort

Barnen tillverkar kuvert för att förvara sina spel

Avslutningsvis spelar barnen sina egentillverkade memoryn

Referenser
Läroplan för förskolan LPFÖ 98 [Ny. rev. utg.] (2010) Stockholm: Skolverket

VFU V.1

Jag hade en underbar VFU period i förskoleklassen. Det var en härlig barngrupp på nio barn där alla var väldigt bra kompisar. Jag fick bra handledning och många fördjupande samtal, både planerade och oplanerade samt med min handledare och andra yrkesverksamma pedagoger i skolan. Min VFU plats arbetar tematiskt och deras temarbeta ingår i stor del av deras aktiviteter. Jag anser att pedagogerna kopplar samman de olika ämnena i temat på ett bra och kreativt sätt. Jag har under min VFU period fått ta ansvar både planerat genom mina uppgifter men också oplanerat genom att min handledare frågat om jag vill hålla i aktiviteten hon planerat. Detta anser jag är bra träning, att inte alltid ha ful kontroll och kunna vara flexibel. I min kommande yresroll anser jag att det är en nödvändighet att kunna vara flexibel och inte alltid ha allt under kontroll så det är nyttigt att träna på detta.  

Under min första vecka i förskoleklassen var jag med i ordinarie verksamhet, jag hjälpte till och stöttade barnen under arbetets gång där det behövdes. Jag var med på en musiklektion som förskoleklassen hade tillsammans med ettan, det var mycket spännande och givande att se hur pedagogen planerad upp stunden. Karin[1] poängterade att det är viktigt med variation i ett musikpass samt att pedagogens inställning smittar av sig till barnen.  Musikpasset som jag var med på bjöd på stor variation, allt från sång, dans och instrument. Pedagogen som höll i passet var sprudlande glad och väldigt positiv till allt de gjorde vilket även barnen var.

Här dansar barnen vals

Barnen spelar på tonboxar

 Jag presenterade även mitt didaktiska material denna veckan. Första delen i genomförandet var att vi pratade om vad en känsla var och varför man kan ha olika känslor. Sedan fick barnen kolla på en kort film om Pippi Långstrump, när barnen kollade fick de i uppgift att leta efter olika känslor. Jag valde detta som start för att barnen skulle få igång tankeverksamheten krig känslor. Efter filmen och diskuterande om känslorna där fick barnen kolla på ett kort i taget och diskutera vilken känsla som yttrade sig på bilden. Efter lite diskussioner fram och tillbaka kom barnen fram till vilka känslor som visades och att en del karaktärer gestaltade mer än en känsla. De benämnda känslorna skrev ut på datorn och laminerades så de blev likadana kort som bilderna på karaktärerna.

Vi tittade på Pippi för att leta efter olika känslor

När memoryt var klart skulle barnen få spela det, eftersom de var ett stort memory spelade vi det på golvet. Som start på uppgiften repeterade vi de olika känslorna som var med. Barnen fick tänkta till om de upplevt känslan och när de i så fall hade upplevt den. De barn som ville delge och berätta fick göra de och även de som ville fick gestalta känslan för gruppen som gissade. Gunilla [2] berättade om olika sorters drama, det jag använde mig av nu var drama i pedagogiken, det hade ett syfte att få igång en lärandeprocess hos barnen. I detta fall lärande om känslor som  barnen fick gestalta. Vi gick även igenom alla orden på tavlan, vad de började på för bokstav. Detta för att underlätta för barnen då inte alla kan läsa fullt ut.

Jag delade gruppen i två grupper och spelandet började. Barnen visade glädje och stolthet under spelets gång. De diskuterade känslorna samt varför karaktärerna kände som de gjorde. Barnen samarbetade och hjälpte varandra med att ljuda bokstäverna om det var ett barn som hade svårt för att läsa en känsla. Efter ett tag kunde de barn som hade svårt att läsa känna igen ordbilder och viste då vilken känsla det stod på lappen. Emma[3] beskrev på sin föreläsning om analytisk metod, även kallad helordsmodellen. I denna metod lär sig barnet hur ordet ser ut, de skapar sig en ordbild ab ordet. Detta använde sig barnen av som ännu inte riktigt lärt sig läsa. Det var spännande att se barnens utveckling från att i början inte kunna ordet till att i slutet kunna se direkt vad det stod för känsla.

Ena gruppen spelar memory

Andra gruppen spelar memoryt

Efter att vi spelat memoryt flertalet gånger så satte vi oss i en ring och diskuterade. Barnen funderade på om barnen gjorde egna spel förr i tiden, de kom fram till att de trodde barnen gjorde egna spel fast med stenar och kottar. Barnen visade stort intresse för att tillverka egna spel och det var något jag kände att jag ville ta fasta på. Jag bestämde mig för att utveckla mitt didaktiska material och låta barnen tillverka ett eget memory och planeringen för detta började.

---

[1] Karin, Workshop Musik, Högskolan Borås 10/2-15

[2] Gunilla Fihn, workshop Drama 2, Högskolan Borås 23/3-15

[3] Emma Almingefeldt, föreläsning flerspråkighet, Högskolan Borås 17/1-15

Skapande didaktiskt material

Under mina tre fältdagar började planeringen av mitt didaktiska material. Innan fältdagarna hade jag bara spekulerat i vad jag kunde göra. Fokus under fältdagarna låg på att få en inblick i verksamhetens tema som jag ville koppla mitt material. Ja ville även att få en inblick i vilken kunskapsnivå barnen befann sig så jag skulle veta på vilken nivå jag skulle lägga mitt didaktiska materia. Förskoleklassen som jag gjorde min praktik i hade som Astrid Lindgren som tema samt att min handledare försökte plocka ut inslag ur förr i tiden som var temat i övriga klasserna på skolan. Under mina första fältdagar kom det även en ny pojke till klassen, så fokus låg mycket på att få honom att känna sig välkommen. Det var mycket samtal om hur man är en bra kompis samt om olika känslotillstånd som kan uppkomma i olika situationer.

             "Skolans mål är att varje elev respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd
               från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar
               till att hjälpa andra människor."

                                                                                                               LGR 11 (2011, s.12)

Bland annat dessa sagor blev min inspiration då de var förskoleklassens tema.

 När jag satte mig ner och funderade på hur jag ville mitt didaktiska material skulle se ut bestämde jag mig för att jag ville arbeta vidare med känslor på något sätt. Värdegrunden är en viktig del och något som genomsyrar hela verksamheten. Jag bestämde mig också för att jag ville koppla känsloarbetet till temat om Astrid Lindgren. Iden om att skapa ett memory med fokus på känslor inspirerat av Astrid Lindgren karaktärer väcktes och det bestämde jag mig för att genomföra. Körling ( s.29) skriver om orden fostran, omsorg och kunskap och menar att dessa ord lätt reduceras till pektinne, plåster och bok. Som Körling också beskriver så tror jag att det är viktigt att dessa pelare bildar ett sammanband och en helhet kring fostran, omsorg och kunskap. Det är viktigt att alla elever ska trivas i gruppen och jag tror att det är en god förutsättning för att alla ska ta till sig ny kunskap på ett bra sätt. Genom att diskutera känslor hoppas jag att de ska bidra till att barnen ska känna samhörighet och trygghet i gruppen. Min förhoppning är att eleverna genom detta ska kunna ta till sig ny kunskap på ett bra sätt.

Så började arbetet med att skapa mitt didaktiska material, ett memory. Jag letade efter bilder på Astrid Lindgren karaktärer som jag tyckte gestaltade tydliga känslor. Jag letade bland de berättelserna jag viste att barnen hade arbetet med så som Emil i Lönneberga, Pippi Långstrump, Karlson på taket, Ronja Rövardotter, Lotta på bråkmakargatan, Rasmus på luffen och Madicken. Det fanns många olika känslor som karaktärerna gestaltade, jag valde ut känslor som jag trodde barnen har upplevt och kan benämna verbalt. Känslor som jag valde att använda mig av var glad, arg, ledsen, sur, kär, nervös och rädd. Min tanke med memoryt var att bilden på karaktären samt den benämnda känslan skulle bilda ett par. Benämningen av känslor gjorde inte jag utan detta skulle barnen få hjälpa till med, tanken med detta var att det skulle bli känslor som barnen benämnde och ansåg att karaktären gestaltade.

Bilderna på Astrid Lindgren karaktärer i memoryt som gestaltar olika känslor.

Första delen i genomförandet skulle med andra ord bli att barnen fick sätta ord på karaktärernas känslor.

Referenser

Körling, Anne-Marie. (2012). Nu ler Vygoskij eleverna, undervisningen och Lgr 11. Johanneshov:TPB

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm:Skolverket

Fältdag 1-3

Under mina första tre fältdagar låg fokus på att lära känna barnen, verksamheten samt verksamma pedagoger. Förskoleklassen jag var i tillhörde ett föräldrakooperativ och hade förskola samt skola F-3. Verksamheten är belägen i en gammal herrgårdsbyggnad för skolverksamheten och tre mindra byggnader för förskolebarnen. Verksamhetens inriktning är musik, dram och rörelse och ligger i en lantlig miljö ett stenkast från skogen. Förskolan samt skolan arbetar väldigt mycket temainriktat och denna termin hade förskoleklassen tema Astrid Lindgren med inslag om förr i tiden som övriga skolan arbetade med. 

Förskoleklassen går i skolan 8,20-13,10 måndag - torsdag och är lediga på fredagar.

En dag hos förskoleklassen ser olika ut men varje morgon samlas de på röda mattan för att gå igenom vad det är för dag, datum, månad samt år. De går även då igenom hur dagsstrukturen ser ut så barnen vet vad som händer under dagen. Barnen har oftast tre  arbestspass, 8,20-9,30 samt 10,30-12,00 däremellan har de rast utomhus. klockan 12 äter barnen och därefter 12,30-13.10 är det ett pass oftast med lärsning, massage eller mindfullness, detta pass använda även ibland för att följa upp saker om det finns behov. Arbetspassen är inte ristade i sten utan ibland blir det fri lek eller andra aktiviteter.

Såhär ser klassrummet ut

Under dessa fältdagar stod påskpyssel på planeringen. Min handledare hade tre förslag som hon hade tagit fram mallar och material till. När hon presenterade dessa ville barnen inte göra dessa utan ville göra annat påskpyssel. Frågan från barnen blev om de var tvugna att skapa efter dessa mallar? Min Handledare blev förvånad men svarade att de givetvis fick skapa vad de ville och att mallarna fanns till som inspiration. Barnen fick fundera vad de ville göra och jag och min handledare hjälpte till att plocka fram material. Jag tyckte det var härligt att barnen fick vara delaktiga och att deras inflytande fick bestämma över påskpysslet. Barnen fick använda sin fantasi och kreativitet om de ville samt dem som ville skapa efter mallarna fick gör det.

LPFÖ 98 (rev. 2010 s.8) tar upp att förskollärare skall ansvara för att ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar skall tillämpas i verksamheten.

Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (lgr, 2011 s.13) skriver att deras mål är att varje elev skall ha kunskap om demokratiska principer samt att de ska utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former.  Detta tycker jag min handledare visade barnen exempel på genom att de fick vara med och påverka utformningen av deras påskpyssel.

Tuppar och hönor skapade av barnen

Fritt skapande påskpyssel där barnen använde sin fantasi och kreativitet

Till vänster är mallen som min handledare hade och till vänster tuppen en kille
skapade när han använde sin fantasi och gjorde om den som han ville ha den

Jag ville under mina första fältdagar få en inblick i vilken kunskapsnivå barnen befann sig för att kunna planera mitt didaktiska material och veta på vilken nivå det skulle ligga.

Referens
Läroplan för förskolan LPFÖ 98 [Ny. rev. utg.] (2010) Stockholm: Skolverket

Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket

Drama 2

Att åskådliggöra genom handling

Gunilla[1] pratade på workshoppen om olika sorters drama:

Drama i teater

Drama i vardag - händelseförlopp utöver det vanliga

Drama i pedagogik - pedagogen sätter igång en lärande process

Jag har sett flera olika typer av drama när jag har vart ute på vfu men jag har aldrig reflekterat över att de är olika typer av drama vilket jag tyckte var intressant att höra och få kunskap om.

För att jobba dramapedagogiskt ska det finnas en handling som ska skapa förståelse samt att tanke och känslor ska skapas. Det är viktigt att pedagogen har ett lekfullt förhållningssätt. Jag har sett olika typer av pedagoger i dramaövningen ute på förskolor och har pedagogen att bra lekfullt förhållningssätt speglar det barnen och de deltar oftast med stor glädje medans om pedagogen har en negativ inställning speglar det barnen.

På workshopen pratade vi om vikten att sätta drama övningarna i rätt ordning då det påverkar resultatet. Det är viktigt att ha en inledning, uppmjukning och uppvärmning i början innan man går över till koncentraion, improvisaton och gestaltning för att sedan avsluta med reflektion och avslutning. Jag tror det blir svårt för barnen att kastas rakt in i en dramaövning, det är bra att få igång barnens tankar på en lagom nivå först.

Vi fick i grupper uppgift att planera ett dramapass, vi fick en bok som vi sedan skulle använda oss av när vi planerade passet. Detta var ett bra sätt att få en röd tråd. Vi började med att läsa boken och valde där efter vad vi valde därefter vad vi ville fokusera på i våra dramaövningar. 

Hela passet speglade medierat lärande. Medierat lärande i förskolan handlar om att visa och lära barnen genom ett annat medium, att skapa struktur för att förmedla något. Det handlar om pedagogernas förhållningssätt och hur och på vilket sätt vi pedagoger väljer att förmedla vår kunskap vidare till barnen. Det handlar även om att skapa samband mellan kunskapen vi vill förmedla och barnens vardag. Gunilla[2] pratar om att det är viktigt att lära i, om, genom och med. Jag tror barnen får en bättre förståelse om de lär på detta sättet.  Kupferberg (2013, s.46) redogör för att den sociokulturella skolan som anser att  lärande alltid börjar genom förebilder. Vidare beskriver han att hur den sociokulturella skolan också anser att översättning mellan medier så kallat "remediering" också är en del av kreativt lärande.  Liksom inom den sociokulturella skolan anser jag att en varierande verksamhet med olika typer av inslag är viktigt för att det ska bli en så lärorik miljö som möjligt.

Nedan har jag listat mål från Läroplanen för förskolan (LPFÖ 98, rev. 2010) som jag tycker stämmer överens med medierat lärande och pedagogisk mångfald. Förskolan ska sträva efter att varje barn:

• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga.
• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa.
• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tanka och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama.
• utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed får möjlighet att påverka sin situation.

                                                                                                 (LPFÖ 98, rev.2010)

Det är viktig att barnen i förskolan får en bred grund med lärande inom olika estetiska lärprocesser och även olika moment och tekniker inom dem. Detta bidrar till att alla ska få möjligheten att delta efter sina förutsättningar. 

---

[1] Gunilla Fihn, Workshop Drama 2, Högskolan i Borås 23/3-15

[2] Gunilla Fihn, Workshop Drama 2, Högskolan i Borås 23/3-15

Referenser
Amhan, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie (red.) (2013). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Läroplan för förskolan Lpfö98. [Ny. rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet :http://www.skolverket.se/publikationer?id_2442

Matematik i förskolan

Denna dagen med Carina Matsson bjöd på många konkreta och roliga ideér om matematik som redskap. Carina berättade om hur hon arbetar och har arbetat med mattematik genom åren. Carina[1] poängterar att det är viktigt att verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik. Detta tycker jag är viktigt, trygga barn lär bättre. Något jag också tog fasta på var att matematik kan ingå i så mycket i vardagen, mycket mer än vad jag tänkt på. Det var nyttigt att få tänka till ordentligt på vad matematik är och vart man som pedagog kan hitta och använda det  i verksamheten. Thisner (2007, ss.6-7) skriver att barnens vardag och lekar är fylld av matematik. Hon skriver även att barnen lär genom lek och alla sina sinnen, ett titta känna och smaka anser hon gör lärandet lustfyllt vilket bidrar till att kunskapen fäste bättre . Carina pratade även om vikten av att använda rätt matematiska begrepp till barnen i verksamheten. Detta för att underlätta i framtiden så barnen inte ska behöva lära om till ett nytt begrepp utan har då fått rätt från början.

Läroplanen för förskolan (LPFÖ 98, rev. 2010 s.10) tar upp att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring. LPFÖ 98 tar även upp att barn ska utveckla sin förmåga att använda, urskilja, utforska matematiska begrepp.

Inspiration från Carina

Några saker som jag fastade speciellt för under passet:

*Mat och sovklocka- en klocka där man klistrat in bilder på saker som händer under dagen på den tidpunkten de inträffar. Det hjälper barnen att få en uppfattning av tid. viktigt att som pedagog finnas närvarande och kunna visa barnen vid exempelvis frukosten att tiden stämmer.

*Ljudmemory - ett memory där barnen ska para ihop ljud utan att se innehållet

* Matteuppgift med kottar i skogen - Barnen får olika uppgifter, tillexempel om kottarna räcker att lägga runt ett barn. I dennna uppgift får barnen träna sig på uppskattning.

* Halsduk i olika färger - Halsduken som har olika färger läggs på marken och barnen får sedan  uppgift att hitta något i naturen som har samma färg. Här fr barnen träna på färger, para ihop vilket reprecenterar ett till ett prinvipe. Som pedagog kan man även samtala om årstiderna, är det skillnad på färgerna? Barnen får gissa och även återberätta de dem kommer ihåg.

Carina [2] gav oss även inspiration om hur en förskolegård kan vara utformad. Hon menade att det är viktigt att dela in gården i olika sammanhängande rum. Att det ska gå i naturfärger samt att man ska ta med barnen i det man gör på gården. Hon ansåg vidare att sand, vatten och buskage är viktiga delar på en förskolegård. Vidare berättade Carina att hon ansåg att det var viktigt med förrådets struktur. Att varje sak hade sin plats och att det finns laminerade lappar där sakerna ska vara. Jag håller med om det Carina säger, det ska vara en naturlig miljö som stimulerar barns fantasi och kreativitet. Även förrådets struktur tror jag är av stor vikt, är det sorterat med lappar så det är tydligt för barnen lär de sig att sortera när de städar in materialet de använt sig av. Är det inte tydligt uppmärkt blir det svårt för barnen att sortera och det blir lätt rörigt.

Pedagogernas förhållningssätt i den matematiska processen är en viktig del. Eriksson, Matsson & Strömbom (2004, ss.12-13) berättar att de under deras projekt ställde problemlösande frågor för att stimulera barnets tänkande och reflektion samt att de var lyhörda och flexibla under processens gång. Detta tror jag är ett bra förhållningssätt, det är viktig att barnen får fundera, reflektera och testa sig fram för att på bästa sätt kunna ta till sig ny kunskap.

Barn leker inte för att lära- men lär genom leken!
                                                     Carina Matsson

________________________________________________________________
[1][2] Carina Matsson, Workshop Utomhusmatematik i förskolan, Högskolan Brås 13/3-15

Referenser

C.Eriksson, C. Matsson & C.Strömbom Matematikspaning (2004)

Läroplan för förskolan LPFÖ 98 [Ny, rev. utg.] (2010) Stockholm: Skolverket

Thisner, Annika (2007). Matte på burk: en arbetsmetod för förskolan. Stockholm: Sveriges utbildningsradio