Drama 2

Att åskådliggöra genom handling

Gunilla[1] pratade på workshoppen om olika sorters drama:

Drama i teater

Drama i vardag - händelseförlopp utöver det vanliga

Drama i pedagogik - pedagogen sätter igång en lärande process

Jag har sett flera olika typer av drama när jag har vart ute på vfu men jag har aldrig reflekterat över att de är olika typer av drama vilket jag tyckte var intressant att höra och få kunskap om.

För att jobba dramapedagogiskt ska det finnas en handling som ska skapa förståelse samt att tanke och känslor ska skapas. Det är viktigt att pedagogen har ett lekfullt förhållningssätt. Jag har sett olika typer av pedagoger i dramaövningen ute på förskolor och har pedagogen att bra lekfullt förhållningssätt speglar det barnen och de deltar oftast med stor glädje medans om pedagogen har en negativ inställning speglar det barnen.

På workshopen pratade vi om vikten att sätta drama övningarna i rätt ordning då det påverkar resultatet. Det är viktigt att ha en inledning, uppmjukning och uppvärmning i början innan man går över till koncentraion, improvisaton och gestaltning för att sedan avsluta med reflektion och avslutning. Jag tror det blir svårt för barnen att kastas rakt in i en dramaövning, det är bra att få igång barnens tankar på en lagom nivå först.

Vi fick i grupper uppgift att planera ett dramapass, vi fick en bok som vi sedan skulle använda oss av när vi planerade passet. Detta var ett bra sätt att få en röd tråd. Vi började med att läsa boken och valde där efter vad vi valde därefter vad vi ville fokusera på i våra dramaövningar. 

Hela passet speglade medierat lärande. Medierat lärande i förskolan handlar om att visa och lära barnen genom ett annat medium, att skapa struktur för att förmedla något. Det handlar om pedagogernas förhållningssätt och hur och på vilket sätt vi pedagoger väljer att förmedla vår kunskap vidare till barnen. Det handlar även om att skapa samband mellan kunskapen vi vill förmedla och barnens vardag. Gunilla[2] pratar om att det är viktigt att lära i, om, genom och med. Jag tror barnen får en bättre förståelse om de lär på detta sättet.  Kupferberg (2013, s.46) redogör för att den sociokulturella skolan som anser att  lärande alltid börjar genom förebilder. Vidare beskriver han att hur den sociokulturella skolan också anser att översättning mellan medier så kallat "remediering" också är en del av kreativt lärande.  Liksom inom den sociokulturella skolan anser jag att en varierande verksamhet med olika typer av inslag är viktigt för att det ska bli en så lärorik miljö som möjligt.

Nedan har jag listat mål från Läroplanen för förskolan (LPFÖ 98, rev. 2010) som jag tycker stämmer överens med medierat lärande och pedagogisk mångfald. Förskolan ska sträva efter att varje barn:

• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga.
• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa.
• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tanka och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama.
• utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed får möjlighet att påverka sin situation.

                                                                                                 (LPFÖ 98, rev.2010)

Det är viktig att barnen i förskolan får en bred grund med lärande inom olika estetiska lärprocesser och även olika moment och tekniker inom dem. Detta bidrar till att alla ska få möjligheten att delta efter sina förutsättningar. 

---

[1] Gunilla Fihn, Workshop Drama 2, Högskolan i Borås 23/3-15

[2] Gunilla Fihn, Workshop Drama 2, Högskolan i Borås 23/3-15

Referenser
Amhan, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie (red.) (2013). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Läroplan för förskolan Lpfö98. [Ny. rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet :http://www.skolverket.se/publikationer?id_2442