VFU V.1

Jag hade en underbar VFU period i förskoleklassen. Det var en härlig barngrupp på nio barn där alla var väldigt bra kompisar. Jag fick bra handledning och många fördjupande samtal, både planerade och oplanerade samt med min handledare och andra yrkesverksamma pedagoger i skolan. Min VFU plats arbetar tematiskt och deras temarbeta ingår i stor del av deras aktiviteter. Jag anser att pedagogerna kopplar samman de olika ämnena i temat på ett bra och kreativt sätt. Jag har under min VFU period fått ta ansvar både planerat genom mina uppgifter men också oplanerat genom att min handledare frågat om jag vill hålla i aktiviteten hon planerat. Detta anser jag är bra träning, att inte alltid ha ful kontroll och kunna vara flexibel. I min kommande yresroll anser jag att det är en nödvändighet att kunna vara flexibel och inte alltid ha allt under kontroll så det är nyttigt att träna på detta.  

Under min första vecka i förskoleklassen var jag med i ordinarie verksamhet, jag hjälpte till och stöttade barnen under arbetets gång där det behövdes. Jag var med på en musiklektion som förskoleklassen hade tillsammans med ettan, det var mycket spännande och givande att se hur pedagogen planerad upp stunden. Karin[1] poängterade att det är viktigt med variation i ett musikpass samt att pedagogens inställning smittar av sig till barnen.  Musikpasset som jag var med på bjöd på stor variation, allt från sång, dans och instrument. Pedagogen som höll i passet var sprudlande glad och väldigt positiv till allt de gjorde vilket även barnen var.

Här dansar barnen vals

Barnen spelar på tonboxar

 Jag presenterade även mitt didaktiska material denna veckan. Första delen i genomförandet var att vi pratade om vad en känsla var och varför man kan ha olika känslor. Sedan fick barnen kolla på en kort film om Pippi Långstrump, när barnen kollade fick de i uppgift att leta efter olika känslor. Jag valde detta som start för att barnen skulle få igång tankeverksamheten krig känslor. Efter filmen och diskuterande om känslorna där fick barnen kolla på ett kort i taget och diskutera vilken känsla som yttrade sig på bilden. Efter lite diskussioner fram och tillbaka kom barnen fram till vilka känslor som visades och att en del karaktärer gestaltade mer än en känsla. De benämnda känslorna skrev ut på datorn och laminerades så de blev likadana kort som bilderna på karaktärerna.

Vi tittade på Pippi för att leta efter olika känslor

När memoryt var klart skulle barnen få spela det, eftersom de var ett stort memory spelade vi det på golvet. Som start på uppgiften repeterade vi de olika känslorna som var med. Barnen fick tänkta till om de upplevt känslan och när de i så fall hade upplevt den. De barn som ville delge och berätta fick göra de och även de som ville fick gestalta känslan för gruppen som gissade. Gunilla [2] berättade om olika sorters drama, det jag använde mig av nu var drama i pedagogiken, det hade ett syfte att få igång en lärandeprocess hos barnen. I detta fall lärande om känslor som  barnen fick gestalta. Vi gick även igenom alla orden på tavlan, vad de började på för bokstav. Detta för att underlätta för barnen då inte alla kan läsa fullt ut.

Jag delade gruppen i två grupper och spelandet började. Barnen visade glädje och stolthet under spelets gång. De diskuterade känslorna samt varför karaktärerna kände som de gjorde. Barnen samarbetade och hjälpte varandra med att ljuda bokstäverna om det var ett barn som hade svårt för att läsa en känsla. Efter ett tag kunde de barn som hade svårt att läsa känna igen ordbilder och viste då vilken känsla det stod på lappen. Emma[3] beskrev på sin föreläsning om analytisk metod, även kallad helordsmodellen. I denna metod lär sig barnet hur ordet ser ut, de skapar sig en ordbild ab ordet. Detta använde sig barnen av som ännu inte riktigt lärt sig läsa. Det var spännande att se barnens utveckling från att i början inte kunna ordet till att i slutet kunna se direkt vad det stod för känsla.

Ena gruppen spelar memory

Andra gruppen spelar memoryt

Efter att vi spelat memoryt flertalet gånger så satte vi oss i en ring och diskuterade. Barnen funderade på om barnen gjorde egna spel förr i tiden, de kom fram till att de trodde barnen gjorde egna spel fast med stenar och kottar. Barnen visade stort intresse för att tillverka egna spel och det var något jag kände att jag ville ta fasta på. Jag bestämde mig för att utveckla mitt didaktiska material och låta barnen tillverka ett eget memory och planeringen för detta började.

---

[1] Karin, Workshop Musik, Högskolan Borås 10/2-15

[2] Gunilla Fihn, workshop Drama 2, Högskolan Borås 23/3-15

[3] Emma Almingefeldt, föreläsning flerspråkighet, Högskolan Borås 17/1-15