Skapande didaktiskt material

Under mina tre fältdagar började planeringen av mitt didaktiska material. Innan fältdagarna hade jag bara spekulerat i vad jag kunde göra. Fokus under fältdagarna låg på att få en inblick i verksamhetens tema som jag ville koppla mitt material. Ja ville även att få en inblick i vilken kunskapsnivå barnen befann sig så jag skulle veta på vilken nivå jag skulle lägga mitt didaktiska materia. Förskoleklassen som jag gjorde min praktik i hade som Astrid Lindgren som tema samt att min handledare försökte plocka ut inslag ur förr i tiden som var temat i övriga klasserna på skolan. Under mina första fältdagar kom det även en ny pojke till klassen, så fokus låg mycket på att få honom att känna sig välkommen. Det var mycket samtal om hur man är en bra kompis samt om olika känslotillstånd som kan uppkomma i olika situationer.

             "Skolans mål är att varje elev respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd
               från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar
               till att hjälpa andra människor."

                                                                                                               LGR 11 (2011, s.12)

Bland annat dessa sagor blev min inspiration då de var förskoleklassens tema.

 När jag satte mig ner och funderade på hur jag ville mitt didaktiska material skulle se ut bestämde jag mig för att jag ville arbeta vidare med känslor på något sätt. Värdegrunden är en viktig del och något som genomsyrar hela verksamheten. Jag bestämde mig också för att jag ville koppla känsloarbetet till temat om Astrid Lindgren. Iden om att skapa ett memory med fokus på känslor inspirerat av Astrid Lindgren karaktärer väcktes och det bestämde jag mig för att genomföra. Körling ( s.29) skriver om orden fostran, omsorg och kunskap och menar att dessa ord lätt reduceras till pektinne, plåster och bok. Som Körling också beskriver så tror jag att det är viktigt att dessa pelare bildar ett sammanband och en helhet kring fostran, omsorg och kunskap. Det är viktigt att alla elever ska trivas i gruppen och jag tror att det är en god förutsättning för att alla ska ta till sig ny kunskap på ett bra sätt. Genom att diskutera känslor hoppas jag att de ska bidra till att barnen ska känna samhörighet och trygghet i gruppen. Min förhoppning är att eleverna genom detta ska kunna ta till sig ny kunskap på ett bra sätt.

Så började arbetet med att skapa mitt didaktiska material, ett memory. Jag letade efter bilder på Astrid Lindgren karaktärer som jag tyckte gestaltade tydliga känslor. Jag letade bland de berättelserna jag viste att barnen hade arbetet med så som Emil i Lönneberga, Pippi Långstrump, Karlson på taket, Ronja Rövardotter, Lotta på bråkmakargatan, Rasmus på luffen och Madicken. Det fanns många olika känslor som karaktärerna gestaltade, jag valde ut känslor som jag trodde barnen har upplevt och kan benämna verbalt. Känslor som jag valde att använda mig av var glad, arg, ledsen, sur, kär, nervös och rädd. Min tanke med memoryt var att bilden på karaktären samt den benämnda känslan skulle bilda ett par. Benämningen av känslor gjorde inte jag utan detta skulle barnen få hjälpa till med, tanken med detta var att det skulle bli känslor som barnen benämnde och ansåg att karaktären gestaltade.

Bilderna på Astrid Lindgren karaktärer i memoryt som gestaltar olika känslor.

Första delen i genomförandet skulle med andra ord bli att barnen fick sätta ord på karaktärernas känslor.

Referenser

Körling, Anne-Marie. (2012). Nu ler Vygoskij eleverna, undervisningen och Lgr 11. Johanneshov:TPB

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm:Skolverket