Kursmål

Här kommer bloggens sista inlägg. Kursen Didaktik, estetiska lärprocesser och barns meningsskapande i språk, kommunikation och matematik är snart slut och därmed även termin sex. Jag har genom kursen fått nya erfarenheter och kunskaper både om estetiska lärprocesser men även om mig själv som blivande pedagog. Bloggen har varit ett bra sätt att reflektera över kursens inslag och den nya kunskap jag fått.

Avslutningsvis vill jag lyfta de kursmålen som har berörts under terminens gång och som jag också har behandlat här i bloggen.

Efter genomgången kurs skall studenten på fördjupad nivå kunna:

*redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga matematiska och estetiska lärprocesser.

*förhålla sig kritiskt till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser.

*redogöra för och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål (L1) än svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenska som i sitt modersmål.

*redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter.

*självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden.

*utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande.

*tillämpa, motivera och kritiskt granska användandet av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling.

*kritiskt granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för den kommande yrkesrollen.

*skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet.

* kommunicera kursens innehåll med barn och yrkesverksamma.

Tack för mig! /Elin

Språkstimulerande arbetssätt

I början på kursen fick vi träffa Ann-katrik Svensson som föreläste om metoder för språkstimulerande arbetssätt i förskolan. Hon gick in på två metoder för läsning, Analytisk metod - helordsmodellen och Syntetisk metod - ljudningsmodellen

Syntetisk metod - Ljudningsmodellen

Ann-Katrin[1] berättade även om ljudningsmetoden på sin föreläsning.  ljusningsmodellen är en vetenskapligt beprövad metod som går ut på att barnen får använda sin fonologiska medvetenhet. Fonologisk medvetenhet innebär att barnen lär sig om bokstävernas ljud. Detta kan man arbete mycket med genom rim och ramsor då barnen blir medvetna om de olika språkljuden kopplade till varandra.

Lindö (2009, ss.38-39) beskriver ljudningsmodellen som en metod där man går från delarna till helheten. Barnen utgår från varje stavelses ljud och bildar därefter ett ord.

Det är viktigit att som pedagog vara medveten om att det finns olika metoder för att lära sig, barnen är individer vilket innebär att de också lär olika. Läroplanen för förskolan (LPFÖ 98, rev.2010 s.5) redogör för att förskolans verksamhet ska anpassad efter varje enskilt barn

Analytisk metod - Helordmodellen

Ann- Katrin beskrev detta som en modell som går att använda till mycket små barn. Hon förklarar metoden med att pedagoger presenterar bilder av hela ord för barnen och genom detta lär sig barnen känns igen ordbilden av olika ord. Det är viktigt att pedagogen eller annan vuxen använder sig av genemer det vill säga små bokstäver och inte versaler det vill säga stora bokstäver. Detta för att det ska bli varierande former på orden och inte bara varierande längd.

Lindö (2009 ss.38-39) beskriver helordsmodellen som att man börjar lära ut helheten för att sedan gå över till att lära ut delarna. Alltså får barnen först ett ord och därefter lär de enstaka bokstäver och ljud.  

Exempel på ordbilder som barn kan bilda

Jag har på många förskolor jag vart sett att pedagogerna sätter upp ord med tillhörande bilder på väggarna, dock använder de sig av versaler och därmed blir det inte tydliga ordbilder för barnen. Jag tror inte pedagoger är medvetna om att det bokstäverna ska vara gemener för att barnen ska kunna skapa sig ordbilder som de sedan kommer ihåg.

---

[1] Ann-Katrin Svensson, Metoder och teorier för språkutvecklande arbetssätt, 20/1-15, Högskolan Borås

Referenser

Lindö, Rigmor (2009). Det tidiga språkbadet. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Läroplan för förskolan LPFÖ 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm : Skolverket

Tras

Tras - tidig registrering av språkutveckling. Tras fokuserar på kommunikation ur en vid synvinkel och är ett observationsmaterial men kan använda sig av i förskolan. Det handlar om samspel, språkförståelse, ordförråd samt uttal. Tras ses som ett systematiskt sätt att observera alla barn ur samma perspektiv, det används som planeringsunderlag för att verksamheten skall motsvara barnens behov.

Jag ser både fördelar och nackdelar med att använda sig av Tras. Det vill till att man som pedagog använder sig av det på rätt sätt så det inte blir ett bedömningsmaterial av barn. det kan även vara svårt vid mycket personalbyte då man som pedagog behöver ha sett barnet under en tid för att veta vad barnet kan och inte.

Det positiva som kan vara om man som pedagog använder materialet på rätt sätt är att det utvärderar verksmheten, pedagoger får en tankeställare om hur de arbetar, det är konkret och kan bidra till att pedagoger kan fångar upp barn i tidigt skede vid svårigheter.

VFU- uppföljning

Den 26/5 var det dags för VFU uppföljning. Alla skulle ställa ut sitt didaktiska material och berätta om detta. Det var en givande dag med många nya tankar och ideer som jag kommer ta med mig ut i verksamheten och till min kommande yrkesroll som förskollärare. Det var roligt att få ta del av klasskamraters didaktiska material, få inspiration och diskutera med varandra. 

Inspiration av klasskamraters didaktiska material.

Inspiration av klasskamraters didaktiska material

Inspiration av klasskamraters didaktiska material

Inspiration av klasskamraters didaktiska material

Min utställning av mitt didaktiska material

Museum i Borås

Då var det dags för att besöka Borås konstmuseum och ett valbart museum i Borås. Jag och två studiekamrater valde att besöka Barnens kulturrum "KNACKA PÅ!" som ligger i anslutning till Borås stadsbibliotek och är en mötesplats för föräldrar och små barn. Lokalerna är utformade med inspiration från Anna-Clara Tidholms bok Knacka på! Det finns läsrum, målarverkstad, kök och ett större aktivitetsrum, alla rummen är inspirerade av de olika rummen i boken med olika färg på dörrarna. Det finns flera olika planerade aktiviteter som leds av pedagoger som finns på plats. Tanken är att besökarna ska ha stort inflytande och delaktighet i verksamheten som bedrivs i knacka på. Jag tycker det var mysiga och inbjudande lokaler som lockar till lek och fantasi. Lokalerna skapar delaktighet och tillhörighet, det finns något som passar alla. Jag skulle definitivt kunna tänka mig att besöka knacka på med en barngrupp. Det var varierande miljöer och det fanns även planerade aktiviteter att delta i efter gruppens önskemål.

Entrén till kacka på, där fanns även boken att läsa som inledning på besöket.

miljöerna inspirerade från boken.

Borås konstmuseum kändes till en början stelt och bart. Min första tanke var att jag inte skulle besöka museet med en barngrupp, bland de första vi mötte var en hand som visade att man inte fick röra någonting. När vi frågade en som arbetade på museet om de har aktiviteter för barngrupper berättade hon att de hade en verkstad där de tog emot barngrupper  för att skapa. Hn berättade att de även tog emot barngrupper på museet övervåning och att de där brukade börja med att läsa en saga och sedan fick barnen uppgift att leta efter olika färger på målningarna i utställningen. Att ge barnen praktiska uppgifter om färglära tyckte jag var en rolig aktivitet att göra med barnen på museet. 

Verkstaden där de tog emot barngrupper

Övervåningen där barnen fick uppgifter om färglära

Fältdag 4-5, utvärdering didaktiskt material

Fältdagar 4-5 kom och det var dags att utvärdera mitt didaktiska material, både tillsammans med barnen, min handledare och enskilt.

När jag var på mina två sista fältdagar samtalade jag med barnen om mitt didaktiska materialet jag hade med mig till dem, samt även det egentillverkade spelet som barnen skapade. Barnen berättade med glädje att de hade spelat sina memoryn hemma tillsammans med mamma, pappa och syskon. Under dessa fältdagar skulle flickorna i klassen ha kompissamtal då det varit endel trassel och bråk dem emellan. Min handledare valde då att använda sig av bilderna från mitt memory som grund i samtalet. Hon la bilderna upp och ner i mitten, därefter fick flickorna i tur och ordning dra ett kort, berätta vad bilden gestaltade för känsla och därefter berätta när hon känner/kännt sig sådan i skolan. Jag tycker att detta var ett bra sätt att ha kompissamtal, barnen behövde inte sätta ord på känslorna utan kunde berätta utifrån känslan på kortet. Jag testade sedan att ha ett liknande kompissamtal med pojkarna i klassen. Jag tror det är lättare att prata om en känsla som de blir tilldelad än att benämna känslan och berätta om det.

Kupferberg (2013, s.46) redogör för den sociokulturella skolan som anser att lärande alltid börjar genom förebilder. Vidare beskrivs att varierande verksamhet med olika typer av inslag är viktigt för att det ska bli en så lärorik miljö som möjligt. Detta har jag försökt tänka på i mitt didaktiska material, att barnen ska få jobba med känslor på flera olika sätt. Barnen har diskuterat, gestaltat, spelat och skapat i arbetet med känslor.

Lärdomar och kursens innehåll

Jag har lagt stort fokus på värdegrunden i mitt didaktiska material. Vi har samtalat mycket kring känslor, när, hur och varför man kan känna olika känslor samt att personer kan tycka olika. Fokus har också legat på att alla barn ska komma till tals och våga prata samt att barnen ska kunna tänka sig in i varandras känslor och situationer och då hjälpa och stötta varandra om problem uppstår. Kopplat till kursen har jag tänkt på skapande genom att vi tillverkade spel. Drama genom att barnen fick chansen att dramatisera känslorna samt språk genom att vi satte ord på känslorna och har diskuterat mycket med varandra. Några av barnen fick även chansen att använda datorn när de skrev Astrid Lindgren karaktärernas känslor.

Mitt mål var att barnen skulle väcka medvetenhet kring de olika känslorna som kan uppstå samt att de skulle diskutera och reflektera kring detta. Ett annat mål var även att barnen skulle få en förståelse för att man kan skapa mycket själv och inte behöva köpa allt färdigt. Det första memorty med känslor gav barnen en grund att utgå från och sedan diskutrera vidare kring. När barnen sedan fick gjorde ett eget memory fick de skapa något själva som de annars brukar köpa färdigt.  Barnen kände sig väldigt stolta när de kunde visa upp det färdiga resultatet. Jag tillsammans med barnen och min handledare har haft många bra diskussioner kring ämnet och de har visat att de har förståelse för de olika känslorna samt att de har en förståelse för att förr i tiden skapade barnen leksaker och spel själva på ett annat sätt än vad vi gör i dagens samhälle.

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (lrg, 2011s.12) skriver att skolans mål är att varje elev respekterar andra människors egenvärde samt att eleverna tar avstånd från att människor utsätts för förtyck och kränkande behandling. Eleverna ska medverka till att hjälpa andra människor. Lgr 11 skriver även att alla som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor. Dessa mål från läroplanen anser jag att jag kan koppla till mitt didaktiska material, det är något som vi har diskuterat mycket och barnen visar kunskaper inom området.

Lgr 11 (2011, s.13) skriver att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda sig av det svenska språket i tal och skrift. Detta har vi tränat på genom diskussioner och även genom att vi läst och skrivit känslorna. Lgr 11 (2011, s.13) tar även upp att eleverna ska kunna utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känns tillit till sin egen förmåga

Referenser

Amhan, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel& Leijon (red.) (2013) Medierat lärande och pedagogisk mångfald. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fridshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket

VFU V.3

Veckorna gick fort och under vecka tre hade jag kommit in i verksamhetens rutiner ordentligt och även lärt känna barnen ordentligt.

Barnen fastade i spekulationen hur barnen gjorde förr, jag tog då tillfället i akt att fråga hur barnen trodde papper såg ut förr. Barnen blev genast intresserade och som en fritidsaktivitet på barnens lediga fredag testade vi att skapa eget gammaldags papper. När pappret torkat plockade jag fram tusch för att måla med, en flicka frågade då om de hade sådana pennor förr i tiden. Jag berättade att de skrev med bläck förr i tiden och frågade om de ville testa det. Flickan och de andra barnen blev nyfikna och dagen efter hade jag inhandlat bläck och fjäder så barnen fick testa att skria som de gjorde förr på sitt gammaldags papper. Det var roligt att kunna ta tillvara på barnens intresse och skapa gammaldags papper samt att de fick testa att skriva med bläck och fjäder. 

Förberedelser

Mixa tidningspapper till pappersmassa och sedan ta upp för att skapa papper

Färgat papper, först blå och sedan lila genom att lägga till rött

Måla med fjädrar och bläck

        " Elever kan använda och ta del av många olika uttrycksformer så som språk, bild,

          musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud."

                                                                                                                 (Lgr 2011, s.13)

Denna veckan hade vi även mattematik utomhus. Barnen arbetade med siffror samt addition. Min handledare hade kort med siffror som dem först diskuterade, därefter lade hon ut korten på marken, därefter fick barnen olika uppgifter. tillexempel, ställ dig på en nia, ställ dig på vad 2+ 5 blir. Det var ett roligt pass med matte och barnen deltog med glädje, även dem som inte visat stort intresse för mattematik innan. Jag tror inte barnen riktigt tänkte på att dem hade mattematik eftersom vi inte var i klassrummet. 

Till vänster diskuterar barnen siffror och till höger får de uppgifter

Utomhusmatematik

Denna matematik uppgift avslutades inne genom att barnen fick ett papper med en bild av en strand med olika saker på. Barnen skulle sedan räkna de olika föremålen och sedan skriva antalet nedanför bilden där det finns bilder på de olika föremålen som återfinns på bilden. Min handledare kopplade detta till deras tema genom att säga att det var stranden på kurrekurreduttön. Barnen fick här träna på att jämföra föremål samt träna på räkneordens ordning, antalsprincipen och siffror. Sterner och Johansson (2006, s.75) redogör för Gelman och Gellistels antalsprincipen, även kallas kardinaltalsprincipen. Denna princip innebär att barnen får en förmåga att kunna benämna det slutgiltiga antalet när de räknat visst antal föremål. Detta får barnen träna genom att först jämföra föremålen och därefter räkna och slutligen benämna hur många föremål det fanns av samma sort. Sterner och Johansson (2006, s.77) beskriver även hur barnen använder räkneorden vid uppräkning. Det innebär att barnen kopplar samman räkneorden till föremål, detta får barnen träna på genom att koppla föremålen till räkneord.

Referenser

Sterner & Johansson (2006). Räkneord, uppräkning och taluppfattning. I Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran (2006). Små barns matematik: erfarenheter från ett pilotprojekt med barn 1-5 år och deras lärare. 1. uppl. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet

VFU V.2

Vecka två på praktiken började med att musikskolan var på besök. Det var två personer som spelade fiol. Barnen fick i uppgift att måla vad de kände när de spelade fiol. Efter att barnen hade målat så satte sig alla i en ring och det var dags att spela till målningarna. Ett barn i taget pekade på olika ställen på sin målning och pedagogerna från musikskolan spelade vad de tänkte på när de såg motivet. Det var uppskattat va barnen och jag anser att det var en kul grej att först måla efter musik för att sedan vända på det och spela efter målningen.

Pedagogerna från musikskolan som spelar fiol.

Barnen målar vad de känner när de lyssnar på fiolmusiken.

Pedagogerna spelar fiol till målningarna

         "Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin
          förmåga att förmedla upplevelser tankar och erfarenheter i många uttrycksformer
          som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama"

                                                                                                 ( LPFÖ 98 rev. 2010 s.10)

Planeringen av utvecklingen av mitt didaktiska material påbörjades ordentligt. Jag bestämde att jag ville knyta även det egentillverkade memoryt till temat Astrid Lindgren. Jag letade bilder på internet och skrev ut flera olika karaktärer från olika berättelser. Jag la de olika karaktärerna från samma berättelse i ett kuvert för att underlätta skapandet av spelet. Som start på tillverkandet började vi med en tillbakablick på de olika berättelserna som barnen arbetat med, vilka karaktärer som finns med i vilken berättelse. Detta för att väcka barnens tankar in på Astrid Lindgren igen. Barnen fick sedan sju olika kuvert, ett kuvert för varje berättelse. Barnen fick i uppgift att välja två bilder ut varje kuvert som de ansåg representerade berättelsen. Dessa två bilder bildade sedan ett par.

Barnen väljer två karaktärer från varje berättelse som ska vilda ett par,

När barnen hade valt bilder började själva skapandet av det egna memoryt. Barnen fick lappar att klistra upp bilderna på och när det var färdigt laminerades korten, detta för att deras spel skulle bli så hållbart som möjligt. Barnen fick även här fundera på vilken känsla de olika karaktärerna gestaltade. Som avslutning på tillverkandet gjorde barnen egna kuvert för att förvara spelen i. Avslutningen på aktiviteten blev givetvis att testspela sitt egentillverkade memory. Barnen spelade med glädje och var nöjda över resultatet.

Barnen skapar sin spelkort

Barnen tillverkar kuvert för att förvara sina spel

Avslutningsvis spelar barnen sina egentillverkade memoryn

Referenser
Läroplan för förskolan LPFÖ 98 [Ny. rev. utg.] (2010) Stockholm: Skolverket

VFU V.1

Jag hade en underbar VFU period i förskoleklassen. Det var en härlig barngrupp på nio barn där alla var väldigt bra kompisar. Jag fick bra handledning och många fördjupande samtal, både planerade och oplanerade samt med min handledare och andra yrkesverksamma pedagoger i skolan. Min VFU plats arbetar tematiskt och deras temarbeta ingår i stor del av deras aktiviteter. Jag anser att pedagogerna kopplar samman de olika ämnena i temat på ett bra och kreativt sätt. Jag har under min VFU period fått ta ansvar både planerat genom mina uppgifter men också oplanerat genom att min handledare frågat om jag vill hålla i aktiviteten hon planerat. Detta anser jag är bra träning, att inte alltid ha ful kontroll och kunna vara flexibel. I min kommande yresroll anser jag att det är en nödvändighet att kunna vara flexibel och inte alltid ha allt under kontroll så det är nyttigt att träna på detta.  

Under min första vecka i förskoleklassen var jag med i ordinarie verksamhet, jag hjälpte till och stöttade barnen under arbetets gång där det behövdes. Jag var med på en musiklektion som förskoleklassen hade tillsammans med ettan, det var mycket spännande och givande att se hur pedagogen planerad upp stunden. Karin[1] poängterade att det är viktigt med variation i ett musikpass samt att pedagogens inställning smittar av sig till barnen.  Musikpasset som jag var med på bjöd på stor variation, allt från sång, dans och instrument. Pedagogen som höll i passet var sprudlande glad och väldigt positiv till allt de gjorde vilket även barnen var.

Här dansar barnen vals

Barnen spelar på tonboxar

 Jag presenterade även mitt didaktiska material denna veckan. Första delen i genomförandet var att vi pratade om vad en känsla var och varför man kan ha olika känslor. Sedan fick barnen kolla på en kort film om Pippi Långstrump, när barnen kollade fick de i uppgift att leta efter olika känslor. Jag valde detta som start för att barnen skulle få igång tankeverksamheten krig känslor. Efter filmen och diskuterande om känslorna där fick barnen kolla på ett kort i taget och diskutera vilken känsla som yttrade sig på bilden. Efter lite diskussioner fram och tillbaka kom barnen fram till vilka känslor som visades och att en del karaktärer gestaltade mer än en känsla. De benämnda känslorna skrev ut på datorn och laminerades så de blev likadana kort som bilderna på karaktärerna.

Vi tittade på Pippi för att leta efter olika känslor

När memoryt var klart skulle barnen få spela det, eftersom de var ett stort memory spelade vi det på golvet. Som start på uppgiften repeterade vi de olika känslorna som var med. Barnen fick tänkta till om de upplevt känslan och när de i så fall hade upplevt den. De barn som ville delge och berätta fick göra de och även de som ville fick gestalta känslan för gruppen som gissade. Gunilla [2] berättade om olika sorters drama, det jag använde mig av nu var drama i pedagogiken, det hade ett syfte att få igång en lärandeprocess hos barnen. I detta fall lärande om känslor som  barnen fick gestalta. Vi gick även igenom alla orden på tavlan, vad de började på för bokstav. Detta för att underlätta för barnen då inte alla kan läsa fullt ut.

Jag delade gruppen i två grupper och spelandet började. Barnen visade glädje och stolthet under spelets gång. De diskuterade känslorna samt varför karaktärerna kände som de gjorde. Barnen samarbetade och hjälpte varandra med att ljuda bokstäverna om det var ett barn som hade svårt för att läsa en känsla. Efter ett tag kunde de barn som hade svårt att läsa känna igen ordbilder och viste då vilken känsla det stod på lappen. Emma[3] beskrev på sin föreläsning om analytisk metod, även kallad helordsmodellen. I denna metod lär sig barnet hur ordet ser ut, de skapar sig en ordbild ab ordet. Detta använde sig barnen av som ännu inte riktigt lärt sig läsa. Det var spännande att se barnens utveckling från att i början inte kunna ordet till att i slutet kunna se direkt vad det stod för känsla.

Ena gruppen spelar memory

Andra gruppen spelar memoryt

Efter att vi spelat memoryt flertalet gånger så satte vi oss i en ring och diskuterade. Barnen funderade på om barnen gjorde egna spel förr i tiden, de kom fram till att de trodde barnen gjorde egna spel fast med stenar och kottar. Barnen visade stort intresse för att tillverka egna spel och det var något jag kände att jag ville ta fasta på. Jag bestämde mig för att utveckla mitt didaktiska material och låta barnen tillverka ett eget memory och planeringen för detta började.

---

[1] Karin, Workshop Musik, Högskolan Borås 10/2-15

[2] Gunilla Fihn, workshop Drama 2, Högskolan Borås 23/3-15

[3] Emma Almingefeldt, föreläsning flerspråkighet, Högskolan Borås 17/1-15

Skapande didaktiskt material

Under mina tre fältdagar började planeringen av mitt didaktiska material. Innan fältdagarna hade jag bara spekulerat i vad jag kunde göra. Fokus under fältdagarna låg på att få en inblick i verksamhetens tema som jag ville koppla mitt material. Ja ville även att få en inblick i vilken kunskapsnivå barnen befann sig så jag skulle veta på vilken nivå jag skulle lägga mitt didaktiska materia. Förskoleklassen som jag gjorde min praktik i hade som Astrid Lindgren som tema samt att min handledare försökte plocka ut inslag ur förr i tiden som var temat i övriga klasserna på skolan. Under mina första fältdagar kom det även en ny pojke till klassen, så fokus låg mycket på att få honom att känna sig välkommen. Det var mycket samtal om hur man är en bra kompis samt om olika känslotillstånd som kan uppkomma i olika situationer.

             "Skolans mål är att varje elev respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd
               från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar
               till att hjälpa andra människor."

                                                                                                               LGR 11 (2011, s.12)

Bland annat dessa sagor blev min inspiration då de var förskoleklassens tema.

 När jag satte mig ner och funderade på hur jag ville mitt didaktiska material skulle se ut bestämde jag mig för att jag ville arbeta vidare med känslor på något sätt. Värdegrunden är en viktig del och något som genomsyrar hela verksamheten. Jag bestämde mig också för att jag ville koppla känsloarbetet till temat om Astrid Lindgren. Iden om att skapa ett memory med fokus på känslor inspirerat av Astrid Lindgren karaktärer väcktes och det bestämde jag mig för att genomföra. Körling ( s.29) skriver om orden fostran, omsorg och kunskap och menar att dessa ord lätt reduceras till pektinne, plåster och bok. Som Körling också beskriver så tror jag att det är viktigt att dessa pelare bildar ett sammanband och en helhet kring fostran, omsorg och kunskap. Det är viktigt att alla elever ska trivas i gruppen och jag tror att det är en god förutsättning för att alla ska ta till sig ny kunskap på ett bra sätt. Genom att diskutera känslor hoppas jag att de ska bidra till att barnen ska känna samhörighet och trygghet i gruppen. Min förhoppning är att eleverna genom detta ska kunna ta till sig ny kunskap på ett bra sätt.

Så började arbetet med att skapa mitt didaktiska material, ett memory. Jag letade efter bilder på Astrid Lindgren karaktärer som jag tyckte gestaltade tydliga känslor. Jag letade bland de berättelserna jag viste att barnen hade arbetet med så som Emil i Lönneberga, Pippi Långstrump, Karlson på taket, Ronja Rövardotter, Lotta på bråkmakargatan, Rasmus på luffen och Madicken. Det fanns många olika känslor som karaktärerna gestaltade, jag valde ut känslor som jag trodde barnen har upplevt och kan benämna verbalt. Känslor som jag valde att använda mig av var glad, arg, ledsen, sur, kär, nervös och rädd. Min tanke med memoryt var att bilden på karaktären samt den benämnda känslan skulle bilda ett par. Benämningen av känslor gjorde inte jag utan detta skulle barnen få hjälpa till med, tanken med detta var att det skulle bli känslor som barnen benämnde och ansåg att karaktären gestaltade.

Bilderna på Astrid Lindgren karaktärer i memoryt som gestaltar olika känslor.

Första delen i genomförandet skulle med andra ord bli att barnen fick sätta ord på karaktärernas känslor.

Referenser

Körling, Anne-Marie. (2012). Nu ler Vygoskij eleverna, undervisningen och Lgr 11. Johanneshov:TPB

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm:Skolverket

Fältdag 1-3

Under mina första tre fältdagar låg fokus på att lära känna barnen, verksamheten samt verksamma pedagoger. Förskoleklassen jag var i tillhörde ett föräldrakooperativ och hade förskola samt skola F-3. Verksamheten är belägen i en gammal herrgårdsbyggnad för skolverksamheten och tre mindra byggnader för förskolebarnen. Verksamhetens inriktning är musik, dram och rörelse och ligger i en lantlig miljö ett stenkast från skogen. Förskolan samt skolan arbetar väldigt mycket temainriktat och denna termin hade förskoleklassen tema Astrid Lindgren med inslag om förr i tiden som övriga skolan arbetade med. 

Förskoleklassen går i skolan 8,20-13,10 måndag - torsdag och är lediga på fredagar.

En dag hos förskoleklassen ser olika ut men varje morgon samlas de på röda mattan för att gå igenom vad det är för dag, datum, månad samt år. De går även då igenom hur dagsstrukturen ser ut så barnen vet vad som händer under dagen. Barnen har oftast tre  arbestspass, 8,20-9,30 samt 10,30-12,00 däremellan har de rast utomhus. klockan 12 äter barnen och därefter 12,30-13.10 är det ett pass oftast med lärsning, massage eller mindfullness, detta pass använda även ibland för att följa upp saker om det finns behov. Arbetspassen är inte ristade i sten utan ibland blir det fri lek eller andra aktiviteter.

Såhär ser klassrummet ut

Under dessa fältdagar stod påskpyssel på planeringen. Min handledare hade tre förslag som hon hade tagit fram mallar och material till. När hon presenterade dessa ville barnen inte göra dessa utan ville göra annat påskpyssel. Frågan från barnen blev om de var tvugna att skapa efter dessa mallar? Min Handledare blev förvånad men svarade att de givetvis fick skapa vad de ville och att mallarna fanns till som inspiration. Barnen fick fundera vad de ville göra och jag och min handledare hjälpte till att plocka fram material. Jag tyckte det var härligt att barnen fick vara delaktiga och att deras inflytande fick bestämma över påskpysslet. Barnen fick använda sin fantasi och kreativitet om de ville samt dem som ville skapa efter mallarna fick gör det.

LPFÖ 98 (rev. 2010 s.8) tar upp att förskollärare skall ansvara för att ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar skall tillämpas i verksamheten.

Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (lgr, 2011 s.13) skriver att deras mål är att varje elev skall ha kunskap om demokratiska principer samt att de ska utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former.  Detta tycker jag min handledare visade barnen exempel på genom att de fick vara med och påverka utformningen av deras påskpyssel.

Tuppar och hönor skapade av barnen

Fritt skapande påskpyssel där barnen använde sin fantasi och kreativitet

Till vänster är mallen som min handledare hade och till vänster tuppen en kille
skapade när han använde sin fantasi och gjorde om den som han ville ha den

Jag ville under mina första fältdagar få en inblick i vilken kunskapsnivå barnen befann sig för att kunna planera mitt didaktiska material och veta på vilken nivå det skulle ligga.

Referens
Läroplan för förskolan LPFÖ 98 [Ny. rev. utg.] (2010) Stockholm: Skolverket

Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket

Drama 2

Att åskådliggöra genom handling

Gunilla[1] pratade på workshoppen om olika sorters drama:

Drama i teater

Drama i vardag - händelseförlopp utöver det vanliga

Drama i pedagogik - pedagogen sätter igång en lärande process

Jag har sett flera olika typer av drama när jag har vart ute på vfu men jag har aldrig reflekterat över att de är olika typer av drama vilket jag tyckte var intressant att höra och få kunskap om.

För att jobba dramapedagogiskt ska det finnas en handling som ska skapa förståelse samt att tanke och känslor ska skapas. Det är viktigt att pedagogen har ett lekfullt förhållningssätt. Jag har sett olika typer av pedagoger i dramaövningen ute på förskolor och har pedagogen att bra lekfullt förhållningssätt speglar det barnen och de deltar oftast med stor glädje medans om pedagogen har en negativ inställning speglar det barnen.

På workshopen pratade vi om vikten att sätta drama övningarna i rätt ordning då det påverkar resultatet. Det är viktigt att ha en inledning, uppmjukning och uppvärmning i början innan man går över till koncentraion, improvisaton och gestaltning för att sedan avsluta med reflektion och avslutning. Jag tror det blir svårt för barnen att kastas rakt in i en dramaövning, det är bra att få igång barnens tankar på en lagom nivå först.

Vi fick i grupper uppgift att planera ett dramapass, vi fick en bok som vi sedan skulle använda oss av när vi planerade passet. Detta var ett bra sätt att få en röd tråd. Vi började med att läsa boken och valde där efter vad vi valde därefter vad vi ville fokusera på i våra dramaövningar. 

Hela passet speglade medierat lärande. Medierat lärande i förskolan handlar om att visa och lära barnen genom ett annat medium, att skapa struktur för att förmedla något. Det handlar om pedagogernas förhållningssätt och hur och på vilket sätt vi pedagoger väljer att förmedla vår kunskap vidare till barnen. Det handlar även om att skapa samband mellan kunskapen vi vill förmedla och barnens vardag. Gunilla[2] pratar om att det är viktigt att lära i, om, genom och med. Jag tror barnen får en bättre förståelse om de lär på detta sättet.  Kupferberg (2013, s.46) redogör för att den sociokulturella skolan som anser att  lärande alltid börjar genom förebilder. Vidare beskriver han att hur den sociokulturella skolan också anser att översättning mellan medier så kallat "remediering" också är en del av kreativt lärande.  Liksom inom den sociokulturella skolan anser jag att en varierande verksamhet med olika typer av inslag är viktigt för att det ska bli en så lärorik miljö som möjligt.

Nedan har jag listat mål från Läroplanen för förskolan (LPFÖ 98, rev. 2010) som jag tycker stämmer överens med medierat lärande och pedagogisk mångfald. Förskolan ska sträva efter att varje barn:

• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga.
• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa.
• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tanka och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama.
• utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed får möjlighet att påverka sin situation.

                                                                                                 (LPFÖ 98, rev.2010)

Det är viktig att barnen i förskolan får en bred grund med lärande inom olika estetiska lärprocesser och även olika moment och tekniker inom dem. Detta bidrar till att alla ska få möjligheten att delta efter sina förutsättningar. 

---

[1] Gunilla Fihn, Workshop Drama 2, Högskolan i Borås 23/3-15

[2] Gunilla Fihn, Workshop Drama 2, Högskolan i Borås 23/3-15

Referenser
Amhan, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie (red.) (2013). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Läroplan för förskolan Lpfö98. [Ny. rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet :http://www.skolverket.se/publikationer?id_2442

Matematik i förskolan

Denna dagen med Carina Matsson bjöd på många konkreta och roliga ideér om matematik som redskap. Carina berättade om hur hon arbetar och har arbetat med mattematik genom åren. Carina[1] poängterar att det är viktigt att verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik. Detta tycker jag är viktigt, trygga barn lär bättre. Något jag också tog fasta på var att matematik kan ingå i så mycket i vardagen, mycket mer än vad jag tänkt på. Det var nyttigt att få tänka till ordentligt på vad matematik är och vart man som pedagog kan hitta och använda det  i verksamheten. Thisner (2007, ss.6-7) skriver att barnens vardag och lekar är fylld av matematik. Hon skriver även att barnen lär genom lek och alla sina sinnen, ett titta känna och smaka anser hon gör lärandet lustfyllt vilket bidrar till att kunskapen fäste bättre . Carina pratade även om vikten av att använda rätt matematiska begrepp till barnen i verksamheten. Detta för att underlätta i framtiden så barnen inte ska behöva lära om till ett nytt begrepp utan har då fått rätt från början.

Läroplanen för förskolan (LPFÖ 98, rev. 2010 s.10) tar upp att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring. LPFÖ 98 tar även upp att barn ska utveckla sin förmåga att använda, urskilja, utforska matematiska begrepp.

Inspiration från Carina

Några saker som jag fastade speciellt för under passet:

*Mat och sovklocka- en klocka där man klistrat in bilder på saker som händer under dagen på den tidpunkten de inträffar. Det hjälper barnen att få en uppfattning av tid. viktigt att som pedagog finnas närvarande och kunna visa barnen vid exempelvis frukosten att tiden stämmer.

*Ljudmemory - ett memory där barnen ska para ihop ljud utan att se innehållet

* Matteuppgift med kottar i skogen - Barnen får olika uppgifter, tillexempel om kottarna räcker att lägga runt ett barn. I dennna uppgift får barnen träna sig på uppskattning.

* Halsduk i olika färger - Halsduken som har olika färger läggs på marken och barnen får sedan  uppgift att hitta något i naturen som har samma färg. Här fr barnen träna på färger, para ihop vilket reprecenterar ett till ett prinvipe. Som pedagog kan man även samtala om årstiderna, är det skillnad på färgerna? Barnen får gissa och även återberätta de dem kommer ihåg.

Carina [2] gav oss även inspiration om hur en förskolegård kan vara utformad. Hon menade att det är viktigt att dela in gården i olika sammanhängande rum. Att det ska gå i naturfärger samt att man ska ta med barnen i det man gör på gården. Hon ansåg vidare att sand, vatten och buskage är viktiga delar på en förskolegård. Vidare berättade Carina att hon ansåg att det var viktigt med förrådets struktur. Att varje sak hade sin plats och att det finns laminerade lappar där sakerna ska vara. Jag håller med om det Carina säger, det ska vara en naturlig miljö som stimulerar barns fantasi och kreativitet. Även förrådets struktur tror jag är av stor vikt, är det sorterat med lappar så det är tydligt för barnen lär de sig att sortera när de städar in materialet de använt sig av. Är det inte tydligt uppmärkt blir det svårt för barnen att sortera och det blir lätt rörigt.

Pedagogernas förhållningssätt i den matematiska processen är en viktig del. Eriksson, Matsson & Strömbom (2004, ss.12-13) berättar att de under deras projekt ställde problemlösande frågor för att stimulera barnets tänkande och reflektion samt att de var lyhörda och flexibla under processens gång. Detta tror jag är ett bra förhållningssätt, det är viktig att barnen får fundera, reflektera och testa sig fram för att på bästa sätt kunna ta till sig ny kunskap.

Barn leker inte för att lära- men lär genom leken!
                                                     Carina Matsson

________________________________________________________________
[1][2] Carina Matsson, Workshop Utomhusmatematik i förskolan, Högskolan Brås 13/3-15

Referenser

C.Eriksson, C. Matsson & C.Strömbom Matematikspaning (2004)

Läroplan för förskolan LPFÖ 98 [Ny, rev. utg.] (2010) Stockholm: Skolverket

Thisner, Annika (2007). Matte på burk: en arbetsmetod för förskolan. Stockholm: Sveriges utbildningsradio

Drama 1

Denna dag var det dags att träffa Gunilla Fihn och ha Drama 1. Dagen skulle handla om Forumspel och vår kommande yrkesroll.

Gunilla [1] började med att berätta om vad forumteater var och vad forumspel innebär.
Forumteater- föreställningen, färdig produkt.
Forumspel- pedagogisk metod.

Innan vi började med att spela en forumteater fick vi föra olika värderingsövningar ex. fick vi ett påstående och fyra olika alternativ, ett i varje hörn i rummet, vi fick ta ställning till påståendet och välja vilket hörn vi ville ställa oss i. Vi fick även göra gestaltningsövningar. Dessa övningar var kopplade till vår kommande yrkesroll och jag tror vi gjorde detta för att komma igång och mjuka upp oss i vårt tänk. Jag tycker det är bra att mjuka upp tankarna innan man börjar med själva uppgiften. Det är något jag tror barn i många situationer behöver ha också. Lite som en uppvärmning som får en att fundera kring ämnet och inte bara kastas rakt in i något.

Hur går då forumteater till?

De olika stegen som fanns i forumteater

När en grupp spelade upp sin forumteater så var vi andra åskådare. Sa vi STOPP så stannades teatern och vi bytte ut en valbar person, inte förtryckaren då denna inte fick bytas ut.

Jag tycker det var en värdefull metod i sin helhet, jag skulle kunna tänka mig att använda den i ett arbetslag. exempelvis för att träna föräldrakontakt och andra situationer. Hur annorlunda de kan bli på grund av ordval, kroppsspråk mm.

__________________________________________________________________

[1] Gunilla Fihn, Workshop Drama 1, Högskolan Borås 12/3-15

Textilmuseét

Den 10/3 var det vår tur att besöka textilmuseét i Borås. Karin som jobbar som museum pedagog tog hand om oss denna dag.

Dagen började med att vi kollade runt i museét och Karin [1] berättade hur hon som museum pedagog tänkte när hon hade barngrupper på besök i museét. Hon ansåg det var viktigt att så mycket som möjligt var på barnens initiativ och intresse, hon brukade börja berätta där barnen befinner sig. Hon brukar även undvika att prata med barnen i grupp och tvinga dem till att lyssna på något som de inte tar in. Detta tyckte jag var väldigt positivt, bättre att ta tillvara på det barnen är intresserade av och gå eventuellt gå in lite djupare på det. På detta sättet får barnen inflytande över besöket. I Läroplanen för förskolan (LPFÖ 98 rev. 2010 s.12) står det att förskolan ska ströva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation.

Barnen får ta och känna på det mesta som finns i museét och skulle det vara något som inte får röras är det i glasmontrar. I mitten av en utställning fanns det ett stort  traktors däck. Karin [2] beskrev de som en naturlig samlingsplats dit barnen återvänder. Barnen kan även träna motorik här, klättra upp och hoppa ner. Det fanns även ett bord där barnen kunde bygga mönster med olika plattor, Karin berättade att bordet är lite för högt för barnen och att dem bett få detta anpassat. Jag skulle absolut kunna tänka mig att besöka textilmuseét med en barngrupp. Det finns mycket att titta på och barnen får upptäcka med flera sinnen samtidigt då de kan känna på sakerna. Utställningarna kan skapa många intressanta diskussioner, textil finns i väldigt mycket, miljö, återvunnet material. Karin beskriver vidare att det är viktigt att låta utforskandet av utställningen ta den tiden det tar, alla måste f ta in det i sin egen takt.

På eftermiddagen fick vi skapa en skadeinsekt av olika textiler. Jag tycker det är intressant hur olika resultaten blev med utgångspunkt att vi hade samma material.

Bilderna till vänster visar mitt hur mitt skapandes olika steg. bilden uppe till höger visar hur olika insekterna blev och bilden nere till höger visar vår inspiration.

Avslutningsvis vill jag lyfta en sak Karin sa "Museum måste anpassas".

_________________________________________________________

[1], [2] Karin Olsson Lindström. Textilmuseét Borås 10/3-15

Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [ny, rev. utg.] (2010) Stockholm: Skolverket